Istället för mellandagsrea

Så här års kan man handla tröjor, fula skjortor, byxor i knepiga modeller +ANNAT på mellandagsrean.
Man kan också bestämma sig för att ta tag i latmaskdjävulen och cykla en sväng utomhus som en skön kontrast till den annars så här års populära vandringen mellan källarcyklingen och skinksmörgåsen.
Johan hade samma idé och vi tycke i vanlig ordning att Bålsta vore ett bra ställe att upptäcka en så här fin dag, när det var både plusgrader och uppehåll.
Solen lös med sin frånvaro när jag bestämde mig för att rasta fulräsern/finpendlaren som har 28 mm däck, skärmar och är en förträfflig cykel för i stort sett alla väder där inte dubbdäck krävs.
Ner till Johan som snabbt skiftade hjul på cykeln när han fick se att jag körde dubbfritt. Efter att ha flirtat en stund med hans fru Linda gav vi oss iväg och började väl genast att snicksnacka om året som kommer och det faktum att vi tillsammans med övriga i styrelsen har fått Randonneur Stockholm på banan.
Vi skippade Bålsta när jag kom på den briljanta idén att låta medvinden pressa oss i god fart från Bro på väg 269 innan vi svängde av och fick möta den sura motvinden rätt i nyllet och den tidigare så trevliga konversationen klingade väl av en del när vi hade fullt upp med att trampa framåt, framåt.
Skrattfesten uteblev väl över I1 området men vad gör väl det när  man ändå uppskattar när det bränner lite i både lungor och lår.
En fin runda blev det ändå och det var skönt att sträcka på benen utomhus som omväxling och både jag Och Johan var nog nöjda med att vi hade vunnit över den värsta motståndaren man har - den som bor i en själv och huserar i latmasken.
Efter rundan kunde jag väl inte hejda mig utan drog ändå iväg till IKEA mm med yngsta dottern. Det var nästan en större pärs.

En kort runda med crux -utan krux

Ett krux kan liknas med synonymerna "hinder", "svårighet", "stötesten", "problem" etc.
Bland det bästa som finns är att slänga sig upp på en cykelcross och ge sig ut på stigar och grusvägar för att sladda runt ett par timmar eller ett par mil. det blir som en bra blandning av landsvägscykling och MTB under förutsättning att man har grejer som fungerar för ändamålet ( som allt annat förstås )
Har väl insett att min nuvarande cross är en storlek för stor. Riktigt bra ram men är den för stor, så känns det lite obekvämt efter en stund och då försvinner glädjen och suget.
Bestämde mig för att sälja av den ramen och köpa en ny som klarar både hinder och svårigheter. Vad passar väl då bättre än en Crux?!
Och den här blev nog helt rätt i storlek för det jag ska ha den till, dvs sladda runt på järvafältets grusvägar och lite stigar mm.
Med lite hjälp av Markus på Alviks cykel som med van hand och rätt verktyg pressade in lagrena, var resten ett rejält kvällsjobb att flytta över. Intern vajerdragning fick mig att bita ihop ibland när svordomarna var på väg fram, men annars gick det väl ganska bra att få ihop den.
Kort provrunda igår och innan mörkret blev för mörkt och kylan för kall så kunde jag nog konstatera att det inte var nåt större krux med min nya crux.

På hösten börjar livet

Om man som jag är född på hösten och i självaste oktober månad, så har man ett speciellt förhållande till hösten.

För oss startar nämligen livet på hästen och vi höstbarn får nåt speciellt i blicken när vi ser träden löv förvandlas från gröna till gula och röda. Vi lever upp när vi tar ett djupt andetag av den nu något kyligare och fuktiga luften. Vi njuter lite extra när det frasar under skorna av de löv som fallit från träden och vi njuter av att vara utomhus lite extra.

Eftersom jag som sagt är ett oktoberbarn så firades jag i lördags med både sång och mat innan jag somnade i soffan vilket jag i och för sig brukar göra. Den här gången var det nästan morgon innan jag vaknade till och jag misstänker att familjens extra present till mig var att låta mig ligga kvar i soffan som en stor och gammal klump.

Söndagen bjöd dock upp till dans eller åtminstone långpromenad med yngsta sonen och söta frun.en långtur på Järvafältet som lockade fram cykellusten i mig. I år har det inte blivit mycket cykling och cyklar man inte så tappar man ibland lusten. Man blir lite lat helt enkelt.

När vi kom hem från promenaden satte jag mig på en pall och funderade en stund över om jag skulle cykla och vad jag i så fall skulle ta för cykel och var jag i så fall skulle cykla.

Det var ju perfekt läge för en crossrunda men med en demonterad cross pga lite uppgradering, fick jag till sist för mig att jag faktiskt skulle unna mig en helt vanlig men hederlig landsvägsrunda.

Klädde på mig min finaste nya långärmade TORM tröja som jag fick i present när jag fyllde år i veckan och satte riktning mot Bro. Bestämde mig för att köra Bro, Håbo-Tibble-I1 och hem vilket ger en runda på nästan prick 7 mil. Det blev en jättefin runda med gott sällskap av mig själv med fokus på att bara rulla fint och skönt. Ryggen kändes bra efter ett tag, men så är det ju med ryggen och mitt diskbråck som jag inte känner ont av efter en stund i sadeln och det blev ett bra slut på en bra helg.

Det blir en bra höst.

Granskog Järvafältet

 Mr. Crisp

Mittemellan allt?

Hösten är en ganska skön årstid brukar jag normalt tycka.
I år vetefasen om den har varit sådär jättebra, utöver en del av september som var ganska varm och fin.
Sen smällde det till och blev skitkallt istället. Har roat mig med att cykla till och från jobbet, köra nån enstaka crossrunda och MTB runda på helgerna och prövat på att dricka öl så fort tillfälle ges. Det hör också livet och hösten till inbillar jag mig.
Att ta tag i saker.
Jag har haft ont i ländryggen i ett halvår minst men dragit mig från att göra nånting åt det. Vill ju inte börja med att gå ett par gånger till en kotknackare eftersom problemet kan bli värre, eller bara tillfälligt lindras.
Tog mig i kragen i september och gick till läkaren med efterföljande magnetröntgen som jag fick svar på idag
Och man får tacka för kaffet eller vad man ska säga när man fått diagnosen konstaterat diskbråck.
Så nu får vi se vad det blir utav det. Men jag är övertygad om att varken cykling eller öl är skadligt så jag fortsätter väl med det tillsammans med det som läkarkåren kommer fram till i form av rehab osv.

Lövsta . Ibland är det bara så bra. 

Järva. Ibland är det onödigt bra.

Magnetröntgen. Det är säkert bra.

Sol vind och vatten - och svinkyla!

Tillbringade en vecka på Kos, vilket för alla som har ett intresse av geografi kan betecknas som en ö i medelhavet tillhörande Grekland.
Bodde kalasbra även om det i vanlig ordning blev plågsamt att peta i sig av all-inclusive maten och drickat efter två-tre dagar.
Men det var som sagt en fin anläggning som kan rekommenderas för den "aktiva familjen", eftersom det finns stora möjligheter till mycket utöver att ligga och slappa vid poolen.
Hittade snabbt gymmet som erbjöd bra maskiner och till och med två spinningcyklar som efter lite mekande fick duga att vakna till på före frukost på dagarna.
Även 25 metersbassängen med 7 simbanor funkade bra att simma sig trött i och med tanke på att jag knappt kan simma så blev man ju rätt fort trött. Det där är nåt jag borde ta tag i eftersom 1000 meter bröstsim varken är roligt eller "simekonomiskt".
Bra vecka var det även om det är skönt att komma hem igen.
Väl hemma möttes man väl av hösten som på måndagen bjöd på hela 6 grader på morgonen.
Tung kropp och tunga ben var det på den gamla gubbkroppen som segade sig fram till jobbet.
Men lite sol på hemvägen och tillfälle att använda den crispiga läckra vita västen.
Idag var det 1 grad på morgonen när jag cyklade hemifrån och min högra tumme var död av svinkyla när jag kom fram till jobbet.
Livet är fint så här på ålderns höst :-)

Afterswim

Crisp, fresh and old.

I mörkrets skugga

Hösten kommer med raska men dock mjuka steg.  Mörkret infinner sig snabbare på kvällarna men har ännu inte fört med sig någon riktig kyla och man får vara glad över att den fantastiska sommaren följs upp med en än så länge behaglig höst.
Långrundor är sällsynta men vardagspendlingen är riktigt njutbar. Har också tagit några små kvällsrundor  med sällskap av Mr Philips och hittat en bil och belysningsfri backe att flåsa lungorna ur sig i.
Man behöver unna sig det ibland.
Life is good och det är en fin höst som börjar nu :-)

Som bortblåst

Dom hade väl lovat uppehållsväder och frun med barn skulle ta picknick korgen till sjöhistoriska för den årliga utomhuskonserten.
Jag ville inte ta uppmärksamheten från de som skulle framträda där och valde att stanna hemma för att istället cykla av mig lite.
Började väl istället med att rensa ogräs och glo på TV och tyckte väl att soffan var rätt behaglig så här dagen efter den årliga kräftskivan. Hade nog inte heller några egentliga planer med min ev. cykelrunda förutom att cykla snyggt vilket man bör göra emellanåt. Hade till och med slängt på lågprofilhjulen ( och nu blir inte Bjorre glad ), för att inte vara så snabb.
Tiden gick innan jag till sist pressade in gubben i lycrabyxorna och dagen till ära en vit TORM tröja.
Ska man cykla snyggt så ska man vara lite snygg också tänkte jag för mig själv medans jag petade mig i näsan, släppte en brakskit och rullade iväg.
Tog sikte på Bålsta och fick då en idé om att Sigtuna behövde en dos av ögongodis. Och det gick så fint i kantvinden hela vägen till Bålsta, förutom mot Kalmar där vinden var kompakt i nyllet.
Morsade lite elegant på makarna Permatz som slet i motvinden vid Erikssund och svängde sedan av mot Sigtuna. Hade väl förväntat mig att folket skulle stå längs vägarna när jag cyklade igenom men jag hade väl cyklat för fort eller så hade ryktet om min närvaro inte nått ut i stugorna.
Efter Sigtuna väntade två saker, eller egentligen tre.
1. Märsta
2. Hem
3. Kompakt motvind SATAN hela vägen
Rullade in på Statoil i Märsta och unnade mig för en gångs skull en liten paus med bulle och coca-cola innan nr 3 tog över. Motvind i nyllet de luxe och på en del sträckor var hastigheten runt 20 km/h med händerna i bocken. Men det gick väl det också och eftersom jag hade bestämt mig för att cykla snyggt så var allt annat såsom snitthastighet, hastighet, distans, +ANNAT bortprioriterat.
Fick en fin regnskur på mig också och tyckte såklart att det var toppen eftersom jag har en liten faiblesse för regn. Fin runda blev det ändå, 111 km, motvind, lite fika, lite mustasch, lite regn och cykla snyggt.
Nångång ska jag bara ta bilen ut till Märsta och sitta där och se läcker ut.

Dags för vardagslyx igen!

I år blev det fyra veckors sammanhängande semester vilket jag inte upplevt på ganska många år.
Det har varit en semester med både lite cykling, lite vila, lite huspyssel och på det stora hela allt sånt där man gör när man är ledig i fyra veckor.
Ätit och druckit för mycket och kanske inte cyklat så mycket som jag borde ha gjort.
Men nu börjar återigen vardagen med dagliga rutinerna på gott och ont varav en av de bästa är vardagspendlingen på fyra mil om dagen. Lite för kort kanske men bättre än inget alls brukar jag tänka när jag efter morgonkaffet hemma brukar krypa in i cykeldressen för att möta dagen.
Som en liten fin present till min omgivning ( familj, kollegor, vänner och medtrafikanter +ANNAT ), har jag börjat höstprojektet "Spara långt hår och rejäl snorbroms".Alla ge borde världen en sån present ibland.
Jag har också gett mig själv en present i form av lite snajdiga men stilrena tröjor från engelska TORM ( eller TÖRM egentligen? ).

Grattis Stockholm, jag är tillbaka från semestern.

En sensommarflirt

Vd har du gjort i veckan var det många som undrade. Och förutom ett 8 mils pass med Hässelbys läckraste 39-åring har jag inte gjort så mycket alls i cykelsadeln.

Men sent ska syndaren vakna lyder ett gammalt ordspråk.
Och varför jag refererar till jättegamla ordspråk kan man ju fundera över, men kanske för att jag enligt Johan är den gamlaste människan som finns och att det då ligger mig naturligt.
Jag har en mountainbike som hänger i taket nere i källaren. Den slåss om min uppmärksamhet i kamp med cyclocross hojar, fina landsvägscyklar och till och med en tempocykel och den får väldigt lite uppmärksamhet. I ärlighetens namn så har den fått noll uppmärksamhet i år och kanske nån runda förra året.
Men idag fick den min odelade uppmärksamhet minsann ( dvs om man drar av X antal besök på Bauhaus, IKEA +ANNAT som skulle hanteras på förmiddagen och en bit in på eftermiddagen ).
Men efter det var hanterat så fick jag fatt på pumpen till dämparna och däcken, fyllde på till vad jag trodde ( minne är kort ) det skulle vara och begav mig in i Lövsta skogarna för att därefter ta sikte på Kallhäll och sen Järvafältet.
En kort bit in i Lövstaskogen och dom hade gjort KAOS med träden som låg överallt. Begriper inte varför dom har sågat ner träd just där och inte tagit hand om det.
Just den delen av stigen känner jag ganska bra och man brukar kunna köra på rätt bra där även med nåt års uppehåll, men idag blev jag osäker till och med på vägen eftersom jag inte riktigt kände igen mig där dom fällt träden.
Nåväl, torkade tårarna och fortsatte mot Kallhäll och sen ut mot Järva. Eftersom jag inte har cyklat MTB i år så hade jag fullt sjå med att hålla koll på den minimala tekniska kompetensen jag innehar och blev väl trött på en del ställen där jag borde ha kunnat mosa på ganska bra.
Men efter att tag kommer man in i rytmen, eller kanske den orytmiska rytmen och kan fokusera på att trycka på där man ska och vila när man kan.
Fin runda i god värme och väl hemma drog jag i mig ett stort glas mjölk eftersom det är en bra grund för en Weihenstephaner veteöl som sen slank ner.
Kunde konstatera att det var en riktigt härlig runda som jag rundade av semestern med. Jag kanske inte har flirtat klart den här sommaren :-)

Man får passa på

Egentligen skulle jag varit på landet den här veckan men av olika anledningar så blev jag hemma.
Och självklart blir det då regn på dagarna vilket man inte är bortskämd med den här sommaren.  Har väl ett staket som borde skrapas och målas. Har väl två altaner som borde oljas in men har bäl också en eller ett par cyklar som måste rastas.
Gårdagskvällen fördrevs i källaren med lite härlig inomhuscykling när regnet stod som spön i backen men med förhoppningar att kunna olja altanerna nån senare gång i livet.
Lite sol och uppehåll var väl utlovat och efter att ha fått lite rätsida på den krokiga gamla gubbryggen rullade jag ut med sikte på Bro.
Valde bort draget och körde istället bro-tibble i en skön kantvind.  Och den fick man väl brottas med när jag sen vände hem över I1.
75 km och rätt skönt att slippa regnet.
Altanerna väntar fortfarande på sin olja.

För att slippa tråkningar

Finns det nåt värre än tråkningar?
Man står väl ut ett tag och ibland klingar dom av naturligt medans vissa av dom aldrig slutar att upphöra förrän man gör nåt åt orsaken till tråkningarna.
Det kan vara frisyren, skitiga bilen, skäggstubben eller dom trasiga skorna.
Allra värst är det nog när man blir tråkad för ett staket som inte fått smaka målarpensel med färg på många år eller värre ändå, när man blir tråkad av någon ( vi kan ju vara anonyma här eller vad tycker DU BJORRE? ), för att man har för låg profil på fälgarna.
Nu är det åtgärdat. Både staketet och fälgarna. Nymålat staket och 50 mm fälgar för att får tyst på en del av tråkningarna.
Men för att fortfarande få en del tråkningar höll jag igen den tunna plånboken och köpte no-name hjul för en spottstyver. Känns dock bra, välbyggda, lätta och kommer nog duga åt ett fetto som mig.
( och där la jag upp ämnet för nästa tråkning )

Dagens upptäckt

Hade rekat en runda som skulle kunna bli 10-11 milceller nåt sånt och med en övertygelse om att det skulle kunna bli en helt okej plattrunda i värmen. Apropå värme och sommarväder då har det ju varit en ganska varm och skön sommar än så länge men däremot blåsigt varje dag. Ibland är det ok med blåsiga rundor men inte varje dag som det varit under juni-juli känns det dom.
Nåväl, petade i mig lite frukost, klämde på benen som var lite möra efter gårdagens intensiva kvällsrunda  och satte sen kurs mot Kungsbacka dit jag snart hittar i sömnen. Fortsatte sen mot Fjärås innan jag svängde av inåt landet för att ts sikte på bla Sätila.  Möttes väl direkt av en lång och brant backe som sen avlöstes av rena bergochdalbanan. Det blev till och med säsongs premiär för lillklingan i Sverige när en av backarna skulle ta emot "hunken från hufvudstaden". Så där höll det väl på ända tills vägen vände och det var dags att sikta in sig mot lindome. Nu plattare men med motvinden rakt i nyllet- skrattchocken kom av sig i sommarvärmen medans jag petade i mig en energikaka samtidigt som jag började tänka på en kall öl.
Men milen tickade väl på och när jag svängde in på gamla säröbanan hade jag både vind från sidan och barnfamiljer övetallt. De sista 15 km blev en lugn resa hem till stugan där jag snabbt knyckte en iskall folköl som svärfar nog sparat åt sig själv. Fick väl hjälpa söta frun med rose' vinet också men gick bra, tack vare min hjälp.
C:a 13 mil och nästan 1200 höjdmeter skrapade gubben ihop idag och han kan konstatera att det inte är platt inåt landet men riktigt fint ( och idag blåsigt ).

Ögongodis på väg

Är man på västkusten så får man ta sitt ansvar och ställa upp för klubben. Det finns många boende och sommargäster längs vägarna mellan Askim och Kungsbacka som behöver få en rejäl dos av lite ögongodis.  Tog på mig vita klubbtröjan och hetsade mig själv och omgivningen ett par timmar i sommarvärmen. Varmt,  blåsigt men snyggt och stiligt.
Semester ska vara så här.

Istället för cykling

I år är ju verkligen ett mellanår utan större mål. Och utan stora mål planerar man inte de små delmålen heller. Och planerar man inget alls så blir det därefter. I år har jag i princip slutat att cykla men gör vissa undantag för att det ändå är rätt skönt att suga ner luften i lungorna och låta den övergödda gubbkroppen få kura ihop över ett stycke skrot av kolfiber och aluminium ett par timmar.
Tog tid till ett lunchpass i torsdags och lurade med mig Johan på en runda ut mot Ådö och tillbaka igen vilket inte är nån längre resa men desto finare. 7 mil senare fortsatte jag på kontoret som dagen till ära var förlagd till köksbordet hemma.
Lördag morgon och klockan ringer som en påminnelse om att jag ändå fått för mig att cykla en sväng på morgonen. Resten av dagen är vikt åt nåt så fantastiskt roligt som att måla huset och ett par mils cykling på förmiddagen får väl fungera som en lite aperitif innan den härliga målningen tar vid.
Johan ( som också har slutat att cykla ), plockades upp på vägen och vi stångade pannan i den härliga varma motvinden som bitvis höll på att blåsa oss bakåt. Men det var en fin runda och det kändes verkligen som en fin sommarförmiddag. Om man hade cyklat så hade det varit riktigt skönt att ta en långrunda kunde vi båda två konstatera. En kopp kaffe och ett glas vatten på Johans altan innan jag satte kurs hem mot målarpenslarna som väntade på att få jobba livet ur den gamle gubben.
8 mil cykling blev det visst och för att inte cykla så var det en ganska skön runda.

Funderar på att kanske börja cykla igen. Det är ju rätt så skönt faktiskt.

Johan kör kortdistans i CD Distans tröjan. Stor humor.

Gubbknän

Ett vitt snyggt tåg genom Roslagen

Kingarnas king ( Bjorre alltså ), hade kallat ihop mannarna till en roslagsrunda där han inte bara hade utlovat fina vägar utan även fikastopp, matstopp och kanske ett glasstopp för att påminna oss om att det är sommar just nu. Rundan skulle landa runt 20 mil var planen och avslutas med käk och vin hemma i det Bergtassianska palatset.
Sugen på att cykla var jag ju även om en incident i veckan där jag fick ta emot 8-10 getingstick varav de flesta runt halsen, innebar att jag just nu har lite svårt med andningen och är ganska matt i kroppen. Var väl lite osäker på hur mycket man då orkar och hade toppat det med att sova oerhört dåligt sen jag brottades med getingboet. Men en så fin dag och med så fint sällskap så måste man ta chansen oavsett utgångsläge.
Vita tröjorna var kommenderat och givetvis hade jag tvättat upp den kvällen innan. Lite trist att jag glömde den i tvättmaskinen över natten, men den fick fladdertorka på de 8 km som det är hemifrån mig till mötesplatsen. Patrik rullade ner till mig vid 07:25 och när vi hade trampat fram till Bjorre så var väl nästan alla på plats. Det blev Jag, Patrik, Bjorre, Mattel, Danny-boy, Rock, Söderkisen och Calle som rullade iväg och med sikte på Rimbo som första stopp för en fika

När guiden började skaka av att sitta still för länge, lättade vi på våra nätta kroppar och siktade in oss på Norrtälje vilket vi nådde via slingrriga små vägar där små backar och kurvor avlöste varandra. Hela tiden med en fart som för de mesta passade hela gruppen susade vi fram som ett vitt elegant tåg.( även om det inte ser ut så på bilderna nedan - dom är ARRANGERADE JU! )

Det planerade lunchstoppet före Åkerberga fick ställas in eftersom det tänkta lunchstället verkade ha klappat igen för gott och gått glesbygdsdöden till mötes.
Det blev att rulla vidare in till Åkersberga för att frossa på en cheeseburgare som dagen till ära spolades ner med ett stort glas mjölk.
Nu var vi mätta, glada och återigen sugna på att trampa oss lite lagom trötta innan det utlovade glasstoppet i Brottby. Vi passade naturligtvis på att spurta på skyltar och dagens vinnare var nog jämt skägg mellan Mattel och Rock även om jag själv knep den fina Åkersberga skylten.

Det var ett ganska nöjt gäng som rullade in mot Bjorres palats där dagens guide/huset ägare/grillmästare tände grillen för att bjuda in till grisfrossa med vin.
Vi mumsade i oss av allt som serverades ( man är ju artig ) och pratade om livets torftigheter och nödvändigheter på ett sånt där fint sätt som man gör efter en perfekt dag i sadeln.
Jag cyklade hem i den fortfarande ljumma sommarkvällen och funderade på hur bra en dag kan vara innan jag kom hem, duschade, snackade med familjen, glodde på dagens rätt värdelösa tour-etapp innan jag somnade i soffan. Öm i halsen som förväntat och svårt att dra djupa andetag men på det hela kändes det ganska OK för gammelgubben.
Tack alla för en bra dag som jag mer än gärna återupplever.

Enligt min Garmin körde vi så här: 

Kort vecka små problem

Så var det kortvecka igen tack vare nationaldag och klämdag. Perfekt väder och bortrest fru innebär att det som vanligt i år blir pendling som enda cykling.
Men man får vara glad för det man får och onsdagen toppades med en gemensam hempendling med hässelbys läckraste nygifta karl.  Vi "råkade" stanna till vid klubblokalen för en kall innan jag stressade vidare till en  studentmottagning.  Där blev det sent och jag traskade väl hem vid 5 snåret på morgonen.  Som vilken annan student som helst.
Idag fredag och ledig. Kaffet smakar fint.

Sköna måndag välkommen!

Så var helgen slut och en ny vecka tog väl fart.
I år är året då jag inte tillbringar helgerna med att sitta i sadeln och avverka många mil.
I år är året då jag håller mig hemma och tar hand om hemmet när frun är uppbokad på helgerna.
Det är pay-back time i år för alla helger under dom senaste åren när jag tillbringat lördagar, söndagar och ibland både och med att inte vara hemma.
Såklart att jag inte har slutat att cykla, men det blir inte mycket till långrundor alls i år tror jag även om sommaren knappt har börjat.
Som tur är måste jag ju ändå ta mig till jobbet på dagarna och mina fyra mil om dagen är inte mycket att skriva om men i år känns dom riktigt angelägna och fantastiskt sköna.

Livets tvära kast. Från sorg till fest

Pust vilken vecka det har varit och de senaste två veckorna har varit på gränsen till för mycket.
Eller egentligen den senaste månaden vid närmare eftertanke. Eller månaderna...... eller.........
Äldsta sonen råkade ut för en olycka utomlands vilket innebar en hel del bryderier och praktiska grejer att ta hand om. Man är rätt maktlös när man får et samtal från andra sidan Atlanten med besked om att operation måste genomföras.Men det ordnande upp sig och han är nu hemma igen.

Min älskade farmor gick bort den 28 april och begravningen ägde rum fredagen  den 24 maj.
Jag kommer sakna henne, sakna samtalen med henne, sakna att baka bullar och sen åka ut med dom till fikat i Vaxholm och sakna det navet hon var som höll ihop min pappas släkt.

 Teckning som min farmor gjorde som ung

Lördagen gick däremot i festens tecken.
Johan hade ju redan i augusti friat till sin Linda och det var äntligen dags för bröllopsfest.
Själv hade jag fått det ärofyllda uppdraget att vara Toastmaster på bröllopsfesten och har nog tillbringat en hel del tid och hjärnverksamhet sen jag blev tillfrågad med att förbereda allt som en toastmaster kan förväntas hålla i.
Blir man tillfrågad om ett sånt uppdrag så är det bara att tacka ja och göra det med inställningen att man bidrar till brudparets viktigaste dag.
Och det blev verkligen en fest att minnas. Både bruden och brudgummen sa ja ( i stadshuset ) och hyllades till sent in på natten.

Två nygifta Mölleborns

Idag var det rätt skönt att få ta det lugnt. Har väl inte cyklat många meter alls de senaste veckorna sen jag kom hem från mallis om man bortser från dagliga jobbpendlingen, men det ordnar nog upp sig det med.

En helt vanlig söndag i april

Efter fredagens runda var det ju perfekt att ägna hela lördagen år gårdsstädning de luxe.
Kroppsarbete är jobbigt på riktigt och det var rätt skönt när det sista lasset till återvinningen med grenar och skräp var avklarat.
Söndagen skulle bjuda på fint väder och jag tyckte det vara en bra idé att få till ytterligare en runda på 12-14 mil eller nåt sånt.
Körde väl samma runda som på fredagen men med skillnaden att jag rullade hem via Sigtuna istället.
Det blev väl 13,1 mil vilket ju inte heller är så långt men längre än inget alls.
Ganska fina vägar tycker jag och en helt OK runda på det stora hela om man räknar bort det faktum att jag slarvade med mat och fick panik köpa en cheeseburgare på McDonalds i väsby.
Hade säkert kunnat stämma träff med farbror Bonk annars och det var nog räddningen just då.
Det märks ganska väl att formen inte alls är som den ska i år. Jag är för tung, min hals känns fortfarande dålig när jag andas och med så få långrundor i år är kroppen inte riktigt van med flera timmars cykling i sträck.
Men det tar sig väl det också.
På fredag drar jag till Mallis. Det bli kalas fint, men säkert slitigt också av nyss nämnda anledningar.
Får väl ta den veckan som en träningsvecka, eller så blir det en semestervecka med inslag av cykling.

En helt ovanlig fredag i april

Med en hel del sparade semesterdagar hade jag lagt in om en semesterdag i måndags.
Det var dock skitväder på gång +ANNAT vilket gjorde att jag helt enkelt bytte den mot fredagen.
SMHI hade tidigare i veckan lovat ganska skapligt väder och jag hade väl planer på att trampa ett par mil och få lite räserpremiär för att slippa göra årspremiären på mallis nästa vecka.
Upp med familjen käka frukost och kunde konstatera att vädret inte alls var så bra som jag hade hoppats.
Gråa moln, ett par plusgrader och lite blåsigt var väl inte vad jag hade hoppats på men jag kom väl iväg vid tio snåret ändå.
Ut mot bålsta, runda skokloster och hem över I1. Fick väl ihop 12,1 mil vilket inte är toklångt men bättre än inget alls och som årspremiär på räsern var det väl OK.
Väl hemma var det bara att piffa till sig, rafsa i sig lite käk och sen massa pyssel inför kvällens årsmöte för samfällighetsföreningen.
Tack för en blåsig tur gubbe!