Men det som skiljer, är definitivt 2 saker.
1. Det är mörkare på mornarna. ( Man kan glömma att stick ut klockan 06:00 utan lampa )
2. Det blåser mer. Och det är väl de annalkande höststormarna som redan nu börjar visa oss vissna människor att dom är på väg enligt sedvanlig tradition.
På fredagskvällen kom Mimmi och hälsade, då hon skulle tillbringa helgen i Stockholm. I sedvanlig ordning hade hon med sig 3 tyska öl till mig. Den här gången var det 3 st Franziskaner Weissbier. En ljus, en mörk och en klar. Tack och bock :-)
Lördagsförmiddagen var vikt åt cykling med start 08:00
Mötte upp Patrik och Mollebjörnen 08:00, fortsatte mot Jakobsberg där en gammal finsk hårdrockare anslöt.
I "Lilla Bryssel", ( Kungsängen ), stod Danne the pimp, och Solna Johan och väntade. Vet inte om dom stod där och väntade på förortsfnask, eller om dom alltid brukar hänga där på lördagsmornar, men dom hakade också på. Hörde Patrik fråga "Solna johan" var han bodde. Det var visst i Solna. Märkligt tyckte jag, och trampade vidare.
Jag har bestämt mig för att 10-12 milsrundor för det mesta ska avverkas utan fikastopp. Givetvis att man ibland fikar i Bålsta på de vanliga rundorna, men det ska vara undantagen, inte tvärtom. Jag cyklar ju för att cykla, inte för att inte cykla liksom.
Nåväl, jag hade bestämt mig för att "bara cykla, inte fika". Och så hade Mollebjörnen och den finska gamla hårdrockaren också tänkt. Vi vinkade goodbye till Patrik, Danne och Johan i Bålsta, och fortsatte ut mot Skokloster. Rundan passerar Slottskogen, och sen ut mot väg 263 igen.
Johan som inte är från Solna, och Ari som inte dricker Pripps blå, skulle vidare mot Sigtuna för att fika på tant brun.
Med dom servitriserna förstår jag att dom hade lite bråttom dit.
Själv fortsatte jag på väg 269 för att via Håbo-Tibble, ta mig hem via Kungsängen.
Det var nu man märkte att det var höst.
Ingen sommarvind som smeker varma ben. Ingen lätt bris i ryggen som hjälper till att öka på farten. Bara en vind som visar sig stå rakt i nyllet oavsett hur vägen än vrider sig. Det är också då man märker att man slarvar med att äta och drick under rundorna. En runda på 5-7 mil kör man utan att fundera på att gräva i ryggfickorna. Och jag är rätt dålig på att framförallt äta under rundorna. På en 11,5 milsrunda med motvind de sista milen, tar det ut sin rätt, och jag bonkade väl lite på slutet.
Men det var ändå en sjysst höstrunda. Nice blowjob liksom........??