Det tar emot, men det går.
Att komma igång med rutiner för cykling skulle få ta en månad efter PBP hade jag tänkt mig och jag håller nästan på det.
Fuskade lite i söndags med att köra MTB i två timmar och kompletterade det fusket med att cykla två timmar i måndags kväll med Johan som verkar vara inne i samma fas.
Har beställt och fått hem ett par nya löparskor som ligger så fint och prydligt i sin kartong att jag knappt vill packa upp dom. Men det ska jag göra vilken dag som helst och då försöka komma in i lite löpartakter igen som ett effektivt komplement till cyklingen så här års.
Annars då undrar ni?
Hur är det med ditt knä och hur går det på jobbet + ANNAT?
Jo tack, träffade idag en ortoped som rekommenderade mig vidare till sjukgymnast med inriktning på "sportknän". Känns bra att det inte är nåt som behöver justeras mekaniskt/opereras.
Börjar sakta komma in i rutinerna men måste erkänna att jag under 8 månader tappat lite skärpa och fokus. Det kommer nog tillbaka i takt med att jag mer förstår processerna och kan komma in i jobbet. Man vill ju kunna allt på en gång, men börjar inse att det får ta sin tid.
Mycket resor till vårt huvudkontor i Borlänge har det varit nu i början som tyvärr tar tid och energi.
Just nu körs cykel VM i Köpenhamn.
Håller tummarna för Emma Johansson på lördag, och är övertygad om att herrarnas lopp på söndag kan bli en spännande och öppen historia.
Veckan därefter börjar jag cykla till jobbat igen tror jag. Undrar om jag vinner?
onsdag, september 21, 2011
torsdag, september 08, 2011
Livet efter PBP
Så börjar livet efter PBP att sakta men säkert komma igång igen.
Efter så många års fundering över hur ett lopp på 120 mil skulle vara och en hel del planering av både kropp, huvud och utrustning under året så infinner sig naturligt en viss tomhet efteråt.
Resan hem från Frankrike gick bra och mycket tack vare mina medresenärers förmåga att ta långa körpass i bilen och det dröjde väl ända till skåne/småland innan det var min tur att köra.
Givetvis stannade vi till på Dranken Geers på hemvägen, och fyllde upp bilen med kvalitetsdrycker. Alla vägar går inte via Gent, men i vår värld är det otänkbart att man inte tar den vägen.
Sen jag kom hem har jag knappt rört cykeln. Har väl cyklat 4 mil på sin höjd men känner ingen panik över det just nu. Ska försöka ta tag i det så fort jag vet om jag kan ställa cykel och byta om på nåt fungerande sätt på nya jobbet. Ska nog också ge min skogscykel lite tid nu när löven börjar falla i skogarna runt Lövsta och på Järva. Kanske kunde crossen få slita lite också?
Kroppen mår rätt så bra också även om jag har lite domningar i höger stortå, höger lilltå, vänster lillfinger och lite problem med högra tummen som krånglat från och till sen en vurpa för över två år sedan.
Men på det hela är det rätt bra och de små skavankerna är ett väldigt lågt pris för den upplevelse och kick jag fick av att köra PBP.
Nya jobbet är än så länge lite förvirrande, vilket alla jobb är till en början. Får trösta mig med att många verkar förvirrade trots ett antal år på företaget.
Att vara nyanställd är inte lätt för en som inte varit det på 11 år. Med tiden kommer det att ge sig och säkert bli väldigt bra.
Det känns som om livet är så här. Det känns rätt bra J
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)