Har inte cyklat en meter på hela helgen.
Jag kommer att gå til måndag med en oerhört stor känsla av otillfredsställelse över den här skithelgen. Jag har lövsta runt hörnet, järva fältet på behörigt avstånd, asfalt i alla väderstreck, cykelcrossar, carbonräsers, heldämpade XC svetto hojar och hardtails. Och trots det, inte en meter. Jag har varit kors och tvärs, och ingenstans.
Förste man som på jobbet imorgon vågar fråga "hur helgen varit", kommer få en svart blick till mötes. Trevlig helg - in your dreams :-(
Förresten så ska det regna imorron.
söndag, maj 27, 2007
tisdag, maj 22, 2007
Svart, sober och fin - Cinelli Man Machine
Efter nattcyklingen fredag till lördag, hade jag tänkt unna mig att sova till klockan 11:00.
Det gick inget vidare, eftersom kroppen är inställd på max 10:00.
Eftersom jag hade fått endast 2 timmars sömn i kroppen, var skallen vaken, men kroppen ganska trött. Nåväl, morgonkaffet smakade fint, och nu tänkte jag skrida till verket. Cinellin skulle en gång för alla ta steget ut ur bubbelplasten, för att bli en cykel istället för bara en ram. Jag var ju ensam hemma, och då kan man sprida ut sig som man vill och därför hade jag monterat upp mekstativet i vardagrummet. Sakta skred jag till verket, och började med att montera av vevlagret på Cannondalen. Med onsdagens resultat i bakhuvudet, bultade hjärtat lite snabbare än vanligt när jag sakta sakta började skruva in höger vevlagerskål. Jag vet fortfarande inte om det hela tog 10 sekunder eller 30, men däremot kände jag att mitt leende växte för varje varv som lagret letade sig in i gängorna. Man kan säga att det satt som en smäck!
Resten av monteringen kändes som en lång och kontrollerad njutning. Vanligtvis brukar man ju stressa fram resultatet när nåt nytt ska monteras. Den här gången var jag för trött för det, vilket kanske var bra. Allt gick som smort och i rätt ordning hela tiden. Till och med momentet att kapa ett styrrör i karbon, vilket man inte gör varje dag, kändes som ett rent rutinuppdrag.
Det var en oerhört skön känsla att till sist se cykeln klar, samtidigt som jag med 2 timmars sömn i kroppen var lite för trött för att vara euforisk.
Jag hade inte ens tänkt testa den samma dag, men ett samtal från Patrik med löfte om en öl, ändrade på dom planerna. Men fortfarande trött, och med vanliga kläder på, hade jag fullt fokus på att hålla mig vaken, snarare än att känna efter hur cykeln kändes.
På söndagen fick jag chans att testa den en halvtimme. Och vad säger man? Den är svart, sober snygg och känns väldigt snabb! Cinelli Man Machine!
söndag, maj 20, 2007
Värsta språket?
Mina barn har som alla andra lagt sig till med ordet "fett", när dom ska beskriva något som är extraordinärt. Jag brukar säga till dom att dom får böta 1 SEK varje gång dom säger det, men Olle 5 år som är minst i familjen, säger det ibland ändå, för han har ju inte ens nån veckopeng ännu :-o
Jag har funderat lite över var alla "felaktiga" ord kommer ifrån, och vet nu att dom kommer ifrån Tensta Centrum.
Idag var jag fotbollsfarsa, och passade innan matchen på att besöka mina gamla kvarter i Tensta Centrum för att se om det var sig likt eller olikt.
Det som var likt var den gråa nyansen, och de röda fasaderna på husen vid centrum. Men centrumet ver numera överbyggt med tak, för att vara som alla andra förortscentrum som panikartat försöker behålla åtminstone dom boende runt centrumen som periodvis trogna besökare, i stenhård konkurrens med alla fräcka dygnet runt öppna gallerior.
I centrum såg jag utanför "Tensta Möbler", ett ställ utanför butiken med det här klippet:
Om jag inte missminner mig helt, så heter det åtminstone på svenska Välkommen, och inte Velkommen?
Så nu vet jag var alla tokiga ord kommer ifrån. Tensta möbler.
Och förresten, 80 riksdaler för en dörrmatta med norsk hälsning är ju rena klippet! Borde kanske ha slagit till på en?
Jag har funderat lite över var alla "felaktiga" ord kommer ifrån, och vet nu att dom kommer ifrån Tensta Centrum.
Idag var jag fotbollsfarsa, och passade innan matchen på att besöka mina gamla kvarter i Tensta Centrum för att se om det var sig likt eller olikt.
Det som var likt var den gråa nyansen, och de röda fasaderna på husen vid centrum. Men centrumet ver numera överbyggt med tak, för att vara som alla andra förortscentrum som panikartat försöker behålla åtminstone dom boende runt centrumen som periodvis trogna besökare, i stenhård konkurrens med alla fräcka dygnet runt öppna gallerior.
I centrum såg jag utanför "Tensta Möbler", ett ställ utanför butiken med det här klippet:
Om jag inte missminner mig helt, så heter det åtminstone på svenska Välkommen, och inte Velkommen?
Så nu vet jag var alla tokiga ord kommer ifrån. Tensta möbler.
Och förresten, 80 riksdaler för en dörrmatta med norsk hälsning är ju rena klippet! Borde kanske ha slagit till på en?
Nattcykling - nästa stora grej?
Johan som är en milt sagt påhittig människa, började vid ett tillfälle snacka om att han ville cykla på natten. Det lät så totalt självklart, att vi bestämde oss för att lägga ut en inbjudan till detta på "Happy"
http://happymtb.org/forum/read.php/1/60458
På eftermiddagen samma dag, försökte jag sova ett par timmar, vilket inte är så lätt när man dels inte är van att sova klockan 17:30, och definitivt inte när man känner att man är tvungen till det.
Jag fick väl nån timmes sömn, och nån timmes vila ialla fall.
Vi började resan med en samling på Lilla Barkarby. En öl och en pizza kan ju funka före start.
Sen drog vi iväg vid 22:00. Första hejaropen kom på södermalm där dom inte verkade ha sett cyklister i trikå förr. Festligt värre. Det var också ganska festligt att vi missade första fikastoppet med 3 minuter. Shell i Södertälje stänger 0:00, och vi var där 0:03.
Vidare mot Strängnäs. Lite duggregn som aldrig blev nåt riktigt regn. Mörka vägar och bra fart hela vägen. Det är både läckert och lite läskigt att cykla i klunga i mörker. Men kroppen kompenserar det genom att vara på helspänn hela tiden känns det som. Och därför känner man inte riktigt av tröttheten då heller.
Strängnäs har inte mycket att erbjuda till 10 st trikåklädda cyklister mitt i natten. Inget förutom några som skek åt oss, troligtvis av ren rädsla eftersom dom kanske upplevde oss som "aliens".
Till sist kom vi till Enköping, även kallad sveriges närmaste stad. Det är också en av sveriges mest stängda städer, och hade således inget nattöppet på den sidan av stan där vi kom in.
Nästa anhalt Bålsta. Nu började det bli ljust på riktigt, och som en trevlig bonus hade vi också en del motvind. Eller så var det bara koffeinbristen som spelade oss ett spratt.
Bålsta är inte bara stockholms yttersta förort. Bålsta har också sveriges just den natten bästa Shellmack, som givetvis var öppen för oss! Kaffe med tilltugg har väl sällan smakat så bra. Dom lokala tonåringarna som tydligen har lite lösare regler vad gäller tider man skall vara hemma, än vad jag har för mina tonåringar, drack coca cola istället för kaffe till sina Chorizo med räksallad klockan fem på morgonen. Dom tyckte nog också att det var konstigt med trikåklädda gubbar. Nu började det vara riktigt ljust, och än man i Bålsta, så är man nästan hemma. Ett par mysiga backar skulle först klaras av, och kvart i sju bromsade vi in framför McDonalds i Barkarby för att käka frukost. Vi fick vänta utanför där en kvart innan dom öppnade, men morgonen var på sitt bästa humör så det var bara skönt att stå ute i morgonsolen en stund. När frukosten var på plats hade det börjat sömnklia ganska rejält i kroppen, och efter att ha hojat hem sista biten med Johan, stöp jag i säng för 2 timmars sömn.
http://happymtb.org/forum/read.php/1/60458
På eftermiddagen samma dag, försökte jag sova ett par timmar, vilket inte är så lätt när man dels inte är van att sova klockan 17:30, och definitivt inte när man känner att man är tvungen till det.
Jag fick väl nån timmes sömn, och nån timmes vila ialla fall.
Vi började resan med en samling på Lilla Barkarby. En öl och en pizza kan ju funka före start.
Sen drog vi iväg vid 22:00. Första hejaropen kom på södermalm där dom inte verkade ha sett cyklister i trikå förr. Festligt värre. Det var också ganska festligt att vi missade första fikastoppet med 3 minuter. Shell i Södertälje stänger 0:00, och vi var där 0:03.
Vidare mot Strängnäs. Lite duggregn som aldrig blev nåt riktigt regn. Mörka vägar och bra fart hela vägen. Det är både läckert och lite läskigt att cykla i klunga i mörker. Men kroppen kompenserar det genom att vara på helspänn hela tiden känns det som. Och därför känner man inte riktigt av tröttheten då heller.
Strängnäs har inte mycket att erbjuda till 10 st trikåklädda cyklister mitt i natten. Inget förutom några som skek åt oss, troligtvis av ren rädsla eftersom dom kanske upplevde oss som "aliens".
Till sist kom vi till Enköping, även kallad sveriges närmaste stad. Det är också en av sveriges mest stängda städer, och hade således inget nattöppet på den sidan av stan där vi kom in.
Nästa anhalt Bålsta. Nu började det bli ljust på riktigt, och som en trevlig bonus hade vi också en del motvind. Eller så var det bara koffeinbristen som spelade oss ett spratt.
Bålsta är inte bara stockholms yttersta förort. Bålsta har också sveriges just den natten bästa Shellmack, som givetvis var öppen för oss! Kaffe med tilltugg har väl sällan smakat så bra. Dom lokala tonåringarna som tydligen har lite lösare regler vad gäller tider man skall vara hemma, än vad jag har för mina tonåringar, drack coca cola istället för kaffe till sina Chorizo med räksallad klockan fem på morgonen. Dom tyckte nog också att det var konstigt med trikåklädda gubbar. Nu började det vara riktigt ljust, och än man i Bålsta, så är man nästan hemma. Ett par mysiga backar skulle först klaras av, och kvart i sju bromsade vi in framför McDonalds i Barkarby för att käka frukost. Vi fick vänta utanför där en kvart innan dom öppnade, men morgonen var på sitt bästa humör så det var bara skönt att stå ute i morgonsolen en stund. När frukosten var på plats hade det börjat sömnklia ganska rejält i kroppen, och efter att ha hojat hem sista biten med Johan, stöp jag i säng för 2 timmars sömn.
En sån runda gör jag gärna om igen, och när sommarnätterna kommer, så lär vi göra om det igen. Ett av syftena med nattcyklingen, var att helt enklet testa hur kroppen klarar av att cykla den tid på dygnet då man vanligtvis sover, och hur man fungerar dygnet efter. Cyklingen på natten går jättebra. Det är dygnet efteråt som blir jobbigt.
Nattcykling är helt klart ett alternativ som den här årstiden passar ganska bra emellanåt. Kanske ingen jättegrej, men ett litet äventyr i det stora livet :-)
Dagen efter skruvade jag färdigt min nya hoj. Det kommer i ett annat inlägg.
torsdag, maj 17, 2007
Vad vore livet utan en antiklimax afton då och då?
Det var en sån där härlig vårvecka, när helgen liksom börjar redan på onsdan, tack vare helgdag på torsdan, och klämdag på fredan.
Det skulle mekas italiensk carbonram på onsdag kvällen. Checklistan kunde bockas av:
1. Alla delar hemma - yes
2. Alla verktyg hemma-yes
3. Käk fixat-yes
4. Polare hembjudna-yes
5. Öl i kylen-yes
Med andra ord så var allt klart och klappat för en tokfestlig kväll, med en tokklar målbild- en riktigt styggt snygg Cinelli Man Machine svart, rött och silver.
Maten slank ner i gott sällskap av ett italiensk rosévin. Pastasallad med mycket godsaker i, är både lätt att köka, och tacksam mat eftersom man kan snacka ganska mycket när man äter. Bra snackmat helt enkelt. Italiensk blev det även till maten i form av hembakt Ciabatta. Det fanns till och med några kalla ljusa italienska öl i kylen. Man kan säga att det var italiensk tema kvällen till ära.
Eefter maten var det så dags att börja skruva, men först tar man en öl. sen börjar man skruva. Men innan man börja skruva, ska man klämma på prylarna en stund, och sen tar man en ny öl.
Eftersom det går ganska snabbt egentligen, att flytta över delar från en ram till en annan, så kan man ju ta det lite lugnt.
Patrik sitter i soffan och tjatar om öl, medans Johan med van hand börjar skruva ur mitt Stronglight de luxe ISIS vevlager. Det är då jag känner mig nöjd att jag valde det lite bättre vevlagret när det nyligen införskaffades.
Jag står med vevlager delarna i mina händer, och börjar mysa. Nu börjar bygget på riktigt.
När hjärtat stannar till, blir man oftast lite stel, och får en kroppstemperatur som är svårdefinierad. Jag vet inte om man blir kall, eller varm.
Jag blev nog både och när jag påbörjade monteringen av vevlagret, och inser när det tar stopp efter 1,5 varv, att det är något som inte stämmer.
Sakta börjar minnesbilder från tonåren komma tillbaka, minnen från den tid då fyrkantsaxlar och Campagnolo regerade räservärlden. Minnen från väldigt korta men ack så viktiga frågor när man då beställde nån del til cykeln - Fransk, engelsk eller italiensk gänga? eller varför passar inte eländet?
Det var var bara till att plocka ihop originalhojen igen, eftersom natturen skulle gå av stapeln på fredags natten.
Dagen efter fick jag hjälp av Ola på Pedalogerna ( Tack och bock ), som brotchade ur lite krafs som tydligen satt kvar i gängorna. Det var engelsk gänga.
Man lär sig nåt nytt varje gång man gör nåt. Och jag lärde mig att tackla en antiklimax kväll.
lördag, maj 12, 2007
Jag saknar ett erbjudande?
Jag brukar tömma brevlådan när jag kommer hem på dagarna. En bra dag, är den nästan tom, kanske ett vykort eller en cykeltidning eller nåt annat skoj. En dålig dag ligger där 3 st räkningar. En normal dag ligger där 20 st erbjudanden från alla företag som finns i västerort. Och det finns en del.
Alla säljer samma skit. Det är lågpris kyckling och billig tonfisk, som varvas med billiga collegetröjor och utemöbler som är så helrätta i år, att dom definitivt är totalt ute om ett år igen.
Jag saknar ett erbjudande om tid.
Kan någon sälja mig tid. Det går en vecka och en helg som bara flyger förbi, och där jag konsumerar allt mellan himmer och jord, och gör allt mellan himmer och jord förutom att cykla. ( bortsett från cyklingen till och från jobbet varje dag, som iof inte går av för hackor )
Jag vill ha tid. Jag vill ha mer tid att cykla, mer tid att leka med mina barn. Mer tid att cykla med Oliver i skogen, Fanny på cykelvägarna och ner tid åt att gå bakom Olles cykel.
Mer tid att sitta och snacka med tonåringarna i hemmet och mer tid att skratta och hångla med min vackra fru.
Varför kan ingen ge mig ett erbjudande om mer tid till ett bra pris?
Alla säljer samma skit. Det är lågpris kyckling och billig tonfisk, som varvas med billiga collegetröjor och utemöbler som är så helrätta i år, att dom definitivt är totalt ute om ett år igen.
Jag saknar ett erbjudande om tid.
Kan någon sälja mig tid. Det går en vecka och en helg som bara flyger förbi, och där jag konsumerar allt mellan himmer och jord, och gör allt mellan himmer och jord förutom att cykla. ( bortsett från cyklingen till och från jobbet varje dag, som iof inte går av för hackor )
Jag vill ha tid. Jag vill ha mer tid att cykla, mer tid att leka med mina barn. Mer tid att cykla med Oliver i skogen, Fanny på cykelvägarna och ner tid åt att gå bakom Olles cykel.
Mer tid att sitta och snacka med tonåringarna i hemmet och mer tid att skratta och hångla med min vackra fru.
Varför kan ingen ge mig ett erbjudande om mer tid till ett bra pris?
torsdag, maj 03, 2007
Pyspunka?
Jag har fått pyspunka.
Det händer väl alla ibland, och troligtsvis dom som cyklar oftare än dom som inte cyklar.
Men den här pyspunkan har inte satt sig på däck och slang. det är jag som har fått pyspunka.
Luften har sakta sipprat ur mig, vilket kan bero på många saker. Kanske beror det på att jag under tidiga våren har gjort så mycket roligt, ( mallis resan, Paris-roubaix mm ), eller så är det bara våren och åren som tar ut sin rätt.
Jag vet inte om "punkalappar" fungerar för den här sortens punkteringar, men en sak som jag ska testa är en kall öl .
Det brukar funka mot det mesta :-o
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)