När snön smälter bort

I veckan fick kung Bore ett förhoppningsvis sista ryck.
Onsdagen gick från en torr vårdag till ett veritabelt snökaos som med dagens vårvärme skulle smälta undan.
Då blir det blött. Och grusvägar som blir blöta brukar stänka ner dom som cyklar på dom.
Dagens runda fick ändå bli en två timmars crossrunda på järvafältet som hemma avslutades med att jag fick spola av både mig själv och cykeln med trädgårdsslangen.
Var väl värd en De Ranke Hop Harvest under kvällen och funderar just nu på vilken runda det bli imorgon.

Skitig cykel, skitig cyklist. Skithärligt!

Hamnade på en övergiven nedlagd väg. Här finns det fynd om man inte vill åka till Lövsta återvinning och rota.

En del tar det bara lugnt fast det är lördag.

Bra helg trots trasig fälg +ANNAT!

Fick väl ändan ur vagnen som man brukar säga och lyckades krångla mig förbi hinder som bara fanns i skallen för att ge mig ut på cykeln.
Vädret var på topp och nu äntligen skulle det bli vårväder på riktigt även om det kanske är lite för mycket begärt så här i början av mars.
Vid en snabb observation på väderprognosen kunde man också se att det skulle blåsa SATAN.
Det hade gått att ta räsern eftersom det på de flesta vägar var ganska bra underlag med överlag sopat och torrt. Men jag tog väl de säkra före det osäkra och rullade iväg på allvädersräsern med skärmar och 28 mm punkasäkra däck. En snabb titt på hjulen och jag funderade väl en stund på om inte fälgsidan började bli tunn innan jag med en snabbt svep lät solglasögonen landa i nyllet.
Satte kurs mot Bålsta ( så ovanligt!!! ) och bestämde mig för en runda som brukar ge ganska exakt 10 mil. Tyckte att det kunde vara lagom även om jag med facit i hand borde kört 15. Men en sovmorgon är också värt en del och eftersom vi skulle bort på middag på eftermiddagen kunde jag inte tillbringa hela dagen på cykeln.
Och vädret var ju kalas, förutom det där med vinden då. Den där vinden som banne mig var sidvind, motvind, sidvind och knapt alls nån medvind kändes det som.
Fick ibland fokusera på att inte blåsa av vägen och hade inga ambitioner annat än att bara rulla igenom passet utan att slita ut mig i vinden.
En flaska vatten, en flaska med Nectar Hydro och en gel unnade jag mig under rundan och inte ens ett pissestopp blev det.

Väl hemma fick jag för mig att byta däck till ett nytt jag hade köpt för nån vecka sen och det gick så fint så.
Det gick jättefint att pumpa upp däcket till 4 bar innan det smällde till så jag nästan sket i brallan.
Det var väl det däcket tänkte jag medans det surrade i öronen innan jag märkte att det var fälgsidan som till sist hade gett upp. Man har väl reservhjul tänkte jag och gjorde ett snabbt skifte av kassett til ett annat hjulpar samtidigt som jag kom på att vevlagret hade knirkat lite under rundan.
Jag visslade glatt i takt till musiken på radion samtidigt som jag började skruva av vänster vevarm. Jag skruvade och skruvade och fortsatte skruva. Sen gick det jättelätt helt plötsligt utan att det hände nånting alls.
Den där känslan när man inser att man har fått gängpaj inne i vevlageraxeln innan man fått av vevarmen, kan faktiskt få den mest visslingsglade gubben att istället påbörja en sång av enbart svordomar.
Jag fick väl av eländet till sist och grävde snabbt fram ett annat vevparti som "låg och skräpade" i en låda,
Som tur är var det både bra, komplett och alldeles för fint att ha på den hojen. Men ett SRAM Red vevparti funkar bättre på en brukscykel än i en låda.

Slutet gott, allting gott och nästa helg blir det nya tag med förhoppningsvis mera mil!

Col de Johannelund

I brist på tid eller egentligen allmän oordning på upplägget och strukturen av helgens lediga timmar.
Det är mycket man ska hinna med och det är mycket man vill hinna med.
Men idag blev det inte som planerat vilket innebar att den planerade tre timmars rundan byttes ut mot en tur till IKEA tillsammans med yngsta dottern.
På eftermiddagen kom jag på att jag hade lovat mig själv att köra Col de Johannelund igen. Bytte om, rullade bort till backen och körde upp tio gånger.
Man kan verkligen köra sig trött i den där backen om man vill och idag var det fokus på att bara trampa mig upp.
Undrar om Axel stod i fönstret och hejade på?

Faltan 59 días!

Det lär betyda om 59 dagar på spanska.
Och i det här fallet är det om 59 dagar som mallorca 312 går av stapeln. Det börjar kännas okej och i år är jag lite mer motiverad till att bygga form och slipa vikt än förra året. Det viktigaste är väl ändå att man är sugen på att köra loppet och framförallt den där längtan till en vecka på mallis som så här års är ett bra bränsle för att hålla modet vid liv.
Börjar varje morgon med 20 minuters testcykel, sen frukost. Två dagar i veckan är det slanka linjen som gäller ( under 600 kalorier ) och inget pimplande av oxidanter mitt i veckorna.
Sen är det ju jobbpendling och tröskel, intervallpass i källaren såklart och blandat med den helgcykling man hinner med och känner för när slasket, regnet och snöblandat regn kan stå för dörren.
Kom idag på att man också kan dra ett par repor uppför johannelundstoppen för att höja pulsen och trötta ut benen lite intensivt.
Idag blev det ett lunchpass där med fem stycken repor upp vilket var vad jag hann med. Nästa gång blir det kvällspass med tio repor.

En februarihelg i förorten

Lördagen bjöd på lite mys i form av ett härligt tröskelpass i källaren där planen först var att köra 2x20 minuter nånstans mittemellan hårt.
Funderade sen på om jag inte borde köra fyror och kom sen på att jag borde köra 40-50 minuter på lite lagom istället.
Satte mig på cykeln, stirrade in i fläkten och och kom då på att jag borde köra 2x20 minuter på för högt motstånd....
Skitsmart tänkte jag efter tio minuter när jag dom negativa tankarna for genom min tomma hjärna och bestämde mig för att istället köra 2x10 +1x20.
Det var med facit i hand helt okej ändå och den bästa träningen är ju ändå den som blir av.
Annars känns det som om jag kanske är på väg att få tillbaka lite kraft som jag känner att jag har tappat under de veckorna jag har börjat att äta mindre kalorier och mindre överhuvudtaget.
Vikten är just nu lägre än på ganska länge och det här kan bli bra.

Söndagen bjöd på både fint väder och sitta-i-soffa-och-glo-på-skidstafett-och-se-när-sverige-tar-guld innan jag väl kom på att jag kunde testa lite verklighetscykling också. Vädret som senaste tiden bestått av regn och plusgrader innebar att jag med gott samvete kunde unna mig allvädersräsern med skärmar och bra punkaskydd på däcken.
Siktade in mig på en kort tur till Kungsängen men kom på att jag kunde fortsätta till Bro. Där kom jag på att jag kunde fortsätta till Bålsta och ta mig hem över draget och via I1 området.
Mörkret infann sig vid Bålsta och lagom till Tjusta strax efter man korsat väg 269, fick jag möta vinden snett framifrån för lite extra träning.
Inte för att det blev en runda att skryta om, men runt 8 mil är ju bättre än inget alls och även här gäller väl at den bästa cykelrundan är den som blir av.

Vad gjorde du i helgen?

Nu lättar vi

Nya rutiner behövs för att ändra på gamla (o)vanor.

Har man som jag, dålig karaktär och en stor aptit för livets goda så lurar fritt fall alltid runt hörnet. Nu justerar jag kosten och intaget för att skaffa lite nya vanor över en period som bör ge effekt inom två månader.

I praktiken innebär det:

-Ingen alkohol

-Lågt kaloriintag ( enligt 5:2)

- 20 minuter trainer varje morgon direkt när jag vaknat

Den vanliga cyklingen är ändå lite off-season nu på vintern och just nu är den en blandning av pendling några dar i veckan, inomhuscykling/intervaller på kvällarna och nån utomhusrunda på helgerna i mån av tid.

Skitlöjligt skulle många säga. Skitjobbigt skulle en del andra säga. Än så länge känns det riktigt bra skulle jag själv säga.

Vågar som väger

Jag är våg. 

Jag är dessutom en gammal våg och så gammal att jag räknas som H50 i år.

Men nog om det. Jag har på gamla dar fått dålig syn, dålig karaktär och en urkass förbränning.

Ställde mig på vågen och fylldes av ett sånt självförakt att jag nästan fick ta en semesterdag.

Nu är det en annan våg som står framme. Den på köksbänken och jag väger det mesta jag stoppar i mig.

Inget onödigt att äta, inget onödigt att dricka ( typ inget alls utom vatten ), och bara bita ihop hårt.

Istället för årssummering

PR avdelningen hörde av sig och ville ha ett möte för att se hur jag hade tänkt ta mig an uppgiften med att skriva en års summering för 2013 för alla läsare av bloggen.
Jag rynkade väl lite på pannan eftersom jag inte bara var osäker på vad jag skulle skriva utan ännu mer för att minnet på äldre dar börjar bli sämre. Vad har jag egentligen gjort under det senaste året och vad kan vara kul att läsa om?
PR chefen ringde upp och hade väl lite bättre minne än mig.
PR=Pr avdelningen
CM=Cykelmannen, jag alltså.

PR- Du kan väl skriva nåt om att KBCK arrangerade en 20 milsbrevet redan i januari som du körde?
CM-Nja, inte är väl det nåt att skriva om även om det var kul att så många dök upp redan så tidigt på året för att frysa om fötterna när man harvar runt i 20 mil på dubbdäck.
Nja, det är nog inte mycket att skriva om egentligen tänkte jag medans jag funderade över bilden på mig själv från Shell macken i Bålsta från den rundan.

PR-OK. Men Mallorca resan då, den kan du väl skriva om och det där med mallirca 312 loppet.
CM-Men ge dig tänkte jag först, eftersom jag faktiskt inte körde långa loppet utan bara 167 km versionen. Visst var det jobbigt ändå, nog tyckte jag att dte gick bra, visst var det skitväder men visst var jag nöjd efteråt. Men jag ramlade ju efter målgång och skrapade knät. Sånt vill man ju inte skriva om tänkte jag tyst för mig själv. Såklart man hade kunnat skriva nåt om den resan och att jag och Johan ändå fick till några bra rundor efteråt, men jag vetefasen om det är nåt att läsa om.

PR-Men bröllopet då! Skriv om Johan och Lindas bröllop vetja!

CM-Jag himlade med ögonen och tänkte att det här minsann inte ska vara en blogg om bröllop, kärlek och romantiska bröllop även om jag tyckte det var en av årets höjdpunkter att få äran att vara toastmaster och hålla ihop delar av festen. Men nej, det där ämnet får andra blogga om. 

PR-Bjorres runda i roslagen då! Det verkar ju ha varit en sån där perfekt dag när många var med och allt var så där skojsigt! Skriv om det!
CM-Hmmm. Du har en poäng där tänkte jag. Det var ju faktiskt en av årest bästa cykeldagar med bra cykling och avslutning i sann Bjorre anda med både kött och vin.
Det var ju precis dagarna efter att jag hade blivit så där rejält getingstucken att jag fick besöka sjukhuset.
Men hur bra den rundan än var så var det ju egentligen Bjorres runda och det skulle kännas fel om jag skrev om den tänkte jag medans jag petade mig i näsan och drömde mig tillbaka till roslagen.

PR-Västkusten då? Du kan ju skriva nåt om västkusten och om cyklingen därnere!
CM-Jo, det skulle jag kunna göra förstås. Kanske nånting om dom fina vägarna jag hittade och den fina och backiga rundan i trakterna av Lygnern. Men jag var ju faktiskt på semester då och hade med mig cykeln. Nja, det blir inte heller nåt speciellt att skriva om tror jag.

PR-Jag har det! Du kan ju skriva om hur befriande det var att inte ha nåt tvång på att köra något speciellt i år och att du uppskattade dom där fina solorundorna på hemmaplan!?
CM-Äääh. Skit ner dig. Det var ju förstås rätt skönt att cykla lite snyggt och otvunget i år, men vem vill läsa om sånt? Pajas.

PR-Nån MTB runda kanske?
CM-Ja, det vore ju verkligen nåt att skriva om eftersom jag åtminstone körde typ två rundor på hela året varav den ena var i kanske en timme.Det vore verkligen nåt att skriva om i en årskavalkad- NOT!

Fantasin började tryta nu när PR människan helt plötsligt ropade CRUX!
PR-Skriv att du bytte din crossram och skaffade en CRUX ram! Det är sånt som folk vill läsa om.
CM-Är du galen ropade jag snabbt tillbaka. Då kan ju läsarna få för sig att jag ska börja cykla CX! Jag harvar ju bara omkring på grusvägarna ute på järvafältet med den när lusten faller på. Visst är det en kul cykel, visst är jag nöjd med den och visst är det roligt. Men inte tänker jag skriva om det heller.

PR-Det där med diskbråcket kan säkert intressera någon eller åtminstone kanske det finns nån därute som kan tycka lite synd om dig mumlade PR, nu med lågt hopp om att jag skulle nappa på det.
CM-Ja, det är verkligen vad jag vill att folk ska få läsa! Kanske en intressant artikel om magnetröntgen? Kanske nånting om hur det kul det är med rehabträning på mornarna och känslan när ålderskrämporna börjar bli en naturlig del av vardagen.
Glöm glöm glöm. Det blir inget av det heller. Det här är ingen rehab blogg, än så länge.

PR-Du är ju helt omöjlig att jobba med! Det finns ju ingenting du kan skriva om tycker du. Ska du ha en årskavalkad eller nån årssummering så får du väl ändå sätta ner foten och skriva om nåt.
Nu har du ju fått en massa uppslag du kan skriva om.
CM- Du, jag har en bättre idé! Jag sätter ner foten här och säger helt enkelt att det inte blir nån årssummering. Om jag hade skrivit en så hade nån eller några av dina uppslag varit bra att ta med, men nu har liksom orken gått ur mig så det blir ingen alls.
Jag återkommer väl kanske med nåt kul om året 2014 istället när lusten faller på.
Men tack ändå för ett ett fint 2013, även om det inte var värt att skriva så mycket om.
Nu ska jag ner i källaren och träna en stund, Jag har ett 2014 att ta hand om.

Istället för mellandagsrea

Så här års kan man handla tröjor, fula skjortor, byxor i knepiga modeller +ANNAT på mellandagsrean.
Man kan också bestämma sig för att ta tag i latmaskdjävulen och cykla en sväng utomhus som en skön kontrast till den annars så här års populära vandringen mellan källarcyklingen och skinksmörgåsen.
Johan hade samma idé och vi tycke i vanlig ordning att Bålsta vore ett bra ställe att upptäcka en så här fin dag, när det var både plusgrader och uppehåll.
Solen lös med sin frånvaro när jag bestämde mig för att rasta fulräsern/finpendlaren som har 28 mm däck, skärmar och är en förträfflig cykel för i stort sett alla väder där inte dubbdäck krävs.
Ner till Johan som snabbt skiftade hjul på cykeln när han fick se att jag körde dubbfritt. Efter att ha flirtat en stund med hans fru Linda gav vi oss iväg och började väl genast att snicksnacka om året som kommer och det faktum att vi tillsammans med övriga i styrelsen har fått Randonneur Stockholm på banan.
Vi skippade Bålsta när jag kom på den briljanta idén att låta medvinden pressa oss i god fart från Bro på väg 269 innan vi svängde av och fick möta den sura motvinden rätt i nyllet och den tidigare så trevliga konversationen klingade väl av en del när vi hade fullt upp med att trampa framåt, framåt.
Skrattfesten uteblev väl över I1 området men vad gör väl det när  man ändå uppskattar när det bränner lite i både lungor och lår.
En fin runda blev det ändå och det var skönt att sträcka på benen utomhus som omväxling och både jag Och Johan var nog nöjda med att vi hade vunnit över den värsta motståndaren man har - den som bor i en själv och huserar i latmasken.
Efter rundan kunde jag väl inte hejda mig utan drog ändå iväg till IKEA mm med yngsta dottern. Det var nästan en större pärs.

God jul +ANNAT!

Det hör till god ton att man ska önska god jul till nära, kära och blogg läsare.
Så God Jul på er alla och hoppas ni får en fin julhelg.
Själv tänkte jag passa på att vara lite ledig, kanske cykla lite och framförallt tänkte jag försöka vila skallen lite tillsammans med familjen. Ska också försöka få tid till att läka kroppen med långa promenader och sånt eftersom min ischias nerv och diskbråck mår bättre av det.
Körde ett tre timmars spinningpass i söndags och mådde inte sämre av det vilket kändes bra. Och det går väl åt rätt håll med diskbråcket också. Men nu är det nya tag på alla plan och varför inte göra det med stil tänker jag och är då lite extra glad över min nya TORM tröja som jag fick i julklapp.

God jul allihopa!

En tidig julklapp?

Efter regn kommer solsken brukar man säga. Men sen då?
Har sen i september börjat mornarna med att träna upp ryggen med 10-20 minuters core övningar före frukost. Och det har gett ett bra resultat som faktiskt gjort att diskbråcket nu är hanterbart och inte alls ger lika mycket ont som tidigare.
I mitten av förra veckan började jag känna av något som först kändes som en sträckning i skinkan/baksidan låret men som i helgen blommade ut så fint att det gjorde ont satan i både skinka/baksida lår och även i vaden. Jag kan inte sträcka ut benet utan att svettdropparna tränger fram och på det stora hela kan jag hålla mig för skratt. Fördelen är väl att det gör som mints ont när jag går, står eller cyklar.
Synd att jag inte har betalt för att göra det på dagarna då.

December typ

Söndag morgon och det var planerat ett tre timmars spinningpass.
Men när vi kom till gymmet så fanns där inga nycklar till spinningsalen och vi bestämde os för att skippa det eftersom nycklarna inte skulle komma på en timme.
Åkte väl hem istället men hade cykelsug i kroppen och fint väder ute. November i år har verkligen variot fin för det mesta och kanske att det var den sista fina helgen innan snöslasket börjar erövra cykelbanor och småvägar.
Drog ut med crossen och fick väl en ganska skön runda på grusvägarna över Lövsta, över ängsjö och hem via järvafältet.

Det där med att klämma in ett par mil på crossen är inte så dumt alls och med lite tur kanske jag orkar ta mig i kragen och köra lite kvällsrundor också.
Igår blev det pendling för vad jag tror var årets sista pendling med finpendlaren/fulväders räsern.
Några plusgrader på kvällen och med en vägyta som inte såg hal ut var det på det stora hela helt okej, men bakdäcket slirade loss lite i uppförsbackarna och jag tar det som ett tecken på att det faktiskt är december nu. Imorgon blir det nog singel-speed med dubbdäck för att liksom visa att vinterdjävulen kan komma när den vågar.

Nästa gång kommer jag skriva om en riktigt rolig nyhet på klubbfronten i Stockholm.
Håll i er!

Reflektioner om cykeltrjöor - TORM

Jag brukar inte skriva speciellt mycket om varken kläder generellt eller märken på kläder speciellt.

Det beror nog på fler saker men antagligen för att cykelkläder för mig egentligen mest varit träningskläder som varit anpassade för cykling. Och jag har de senaste åren oftast sladdat omkring i KBCK klubbtröjorna och sett lite läcker ut. Inget fel i det men ibland har jag längtat lite efter ganska basic tröjor i basfärger och i annat material än 100% syntet.

Det finns såna plagg på marknaden.  Men jag tycker det märket är lite för dyrt och lite för ballt för mig. Man köper lika mycket en tillhörighet som själva plagget och jag vill ju egentligen bara ha bra tröjor, gärna till bra pris.

Det är här som TORM kommer in i bilden och som passar in väldigt bra i mitt eget sätt att se på hur en tröja ska fungera, se ut och kosta. 

Det är en liten engelsk firma med vad det verkar vara, två killar som driver en lokal cykelshop i första hand och som verkar nöjda med den tillväxt som blir utan större PR kampanjer.

Priserna på tröjorna ligger på mellan 55-59 pund, vilket är hälften av vad många andra bättre tröjor kostar.

Design

Tröjorna är i basfärger och design som jag tror håller år ut och år in. Klassisk design är aldrig omodernt :-)

Material

Samtliga tröjor tillverkas i Sportwool vilket är en blandning av merinoull och polyester vilket ger plagg som både håller sig fräscha, hållbara och fyller en funktion där ullen både värmer och svalkar.

Jag har kört med tröjan när det varit riktigt varmt utan att den varit för varm och även när det varit regn och lite ruggigt. Då är materialet oslagbart eftersom den håller värmen även när den är fuktig.

Detaljer
Bra detaljer gör ett plagg bättre. Reflexer på bakfickorna och två stycken vattentäta samt blixlåsförsedda fickor på utsidan av bakfickorna är både bra och smart.

 Rejäl dragkedja som på en del modeller är hellång är nästan en självklarhet för att en tröja ska godkännas av långcyklare.. Gummerad kant i midjan håller kvar tröjan på plats.

Självklart är armslutet på dom längärmade tröjorna lite längre på ovansidan där det behövs. Varför är det inte alltid så?

Crisp gubbe med crisp tröja.

Summering

Så här efter snart ett halvårs användning av tröjor från TORM är jag mer än nöjd. Stilen passar mig bra, prislappen passar mig bra och jag har till och med sett till att jag får en till i julklapp. Så nu behöver jag hålla mig snäll en hel månad.

Du kan läsa mer om TORM och deras tröjor och även beställa dom på deras hemsida: http://www.torm.cc/index.html

Vad får du i julklapp?

Nu är det bara resten kvar

Typ beställa resa, träna, träna, äta, sova, träna, bli bra i ryggen +ANNAT!
Har ni inget bättre för er i slutet av april så hänger ni med.

CONGRATULATIONS Anders!

You have successfully signed up for Mallorca312 - Iberostar Playa de Muro
which will take place on April 26, 2014.

We remind you that you can pick your start number at the hotel Iberostar Playa de Muro on Thursday 24th from 15:00 to 21:00 and Friday 25th 9:00 to 21:00h.

Bara 169 dagar kvar!

Livet i förorten går vidare och jag umgås med min nya livskamrat diskbråcket. Hade väl INTE tänkt att leva resten av livet med diskbråcket men just nu har vi lärt oss att umgås på ett balanserat sätt. Den där balansen kommer nog ganska mycket av att jag sen mitten av september gör 15 minuters övningar för rygg och bål varje morgon som får kroppen att vakna och kanske stärker upp den gamla gubbkroppen något.

Men nu till saken.
Snart är det vinter och sen är det vår. Och på våren brukar man åka till Mallorca och cykla. Och åker man dit på våren och cyklar så kan man lika gärna göra det när cykelloppet Mallorca 312 går av stapeln.
Så just nu sitter jag och fyller i anmälan dit och ska väl bara leta fram nåt ospärrat kreditkort och slå till på en startplats. Förra året gick det ju OK om man bortser från en milt sagt onödig vurpa efter målgång.
Den tänkte jag undvika nästa år.

http://en.mallorca312.com/home/

En kort runda med crux -utan krux

Ett krux kan liknas med synonymerna "hinder", "svårighet", "stötesten", "problem" etc.
Bland det bästa som finns är att slänga sig upp på en cykelcross och ge sig ut på stigar och grusvägar för att sladda runt ett par timmar eller ett par mil. det blir som en bra blandning av landsvägscykling och MTB under förutsättning att man har grejer som fungerar för ändamålet ( som allt annat förstås )
Har väl insett att min nuvarande cross är en storlek för stor. Riktigt bra ram men är den för stor, så känns det lite obekvämt efter en stund och då försvinner glädjen och suget.
Bestämde mig för att sälja av den ramen och köpa en ny som klarar både hinder och svårigheter. Vad passar väl då bättre än en Crux?!
Och den här blev nog helt rätt i storlek för det jag ska ha den till, dvs sladda runt på järvafältets grusvägar och lite stigar mm.
Med lite hjälp av Markus på Alviks cykel som med van hand och rätt verktyg pressade in lagrena, var resten ett rejält kvällsjobb att flytta över. Intern vajerdragning fick mig att bita ihop ibland när svordomarna var på väg fram, men annars gick det väl ganska bra att få ihop den.
Kort provrunda igår och innan mörkret blev för mörkt och kylan för kall så kunde jag nog konstatera att det inte var nåt större krux med min nya crux.

På hösten börjar livet

Om man som jag är född på hösten och i självaste oktober månad, så har man ett speciellt förhållande till hösten.

För oss startar nämligen livet på hästen och vi höstbarn får nåt speciellt i blicken när vi ser träden löv förvandlas från gröna till gula och röda. Vi lever upp när vi tar ett djupt andetag av den nu något kyligare och fuktiga luften. Vi njuter lite extra när det frasar under skorna av de löv som fallit från träden och vi njuter av att vara utomhus lite extra.

Eftersom jag som sagt är ett oktoberbarn så firades jag i lördags med både sång och mat innan jag somnade i soffan vilket jag i och för sig brukar göra. Den här gången var det nästan morgon innan jag vaknade till och jag misstänker att familjens extra present till mig var att låta mig ligga kvar i soffan som en stor och gammal klump.

Söndagen bjöd dock upp till dans eller åtminstone långpromenad med yngsta sonen och söta frun.en långtur på Järvafältet som lockade fram cykellusten i mig. I år har det inte blivit mycket cykling och cyklar man inte så tappar man ibland lusten. Man blir lite lat helt enkelt.

När vi kom hem från promenaden satte jag mig på en pall och funderade en stund över om jag skulle cykla och vad jag i så fall skulle ta för cykel och var jag i så fall skulle cykla.

Det var ju perfekt läge för en crossrunda men med en demonterad cross pga lite uppgradering, fick jag till sist för mig att jag faktiskt skulle unna mig en helt vanlig men hederlig landsvägsrunda.

Klädde på mig min finaste nya långärmade TORM tröja som jag fick i present när jag fyllde år i veckan och satte riktning mot Bro. Bestämde mig för att köra Bro, Håbo-Tibble-I1 och hem vilket ger en runda på nästan prick 7 mil. Det blev en jättefin runda med gott sällskap av mig själv med fokus på att bara rulla fint och skönt. Ryggen kändes bra efter ett tag, men så är det ju med ryggen och mitt diskbråck som jag inte känner ont av efter en stund i sadeln och det blev ett bra slut på en bra helg.

Det blir en bra höst.

Granskog Järvafältet

 Mr. Crisp

Mittemellan allt?

Hösten är en ganska skön årstid brukar jag normalt tycka.
I år vetefasen om den har varit sådär jättebra, utöver en del av september som var ganska varm och fin.
Sen smällde det till och blev skitkallt istället. Har roat mig med att cykla till och från jobbet, köra nån enstaka crossrunda och MTB runda på helgerna och prövat på att dricka öl så fort tillfälle ges. Det hör också livet och hösten till inbillar jag mig.
Att ta tag i saker.
Jag har haft ont i ländryggen i ett halvår minst men dragit mig från att göra nånting åt det. Vill ju inte börja med att gå ett par gånger till en kotknackare eftersom problemet kan bli värre, eller bara tillfälligt lindras.
Tog mig i kragen i september och gick till läkaren med efterföljande magnetröntgen som jag fick svar på idag
Och man får tacka för kaffet eller vad man ska säga när man fått diagnosen konstaterat diskbråck.
Så nu får vi se vad det blir utav det. Men jag är övertygad om att varken cykling eller öl är skadligt så jag fortsätter väl med det tillsammans med det som läkarkåren kommer fram till i form av rehab osv.

Lövsta . Ibland är det bara så bra. 

Järva. Ibland är det onödigt bra.

Magnetröntgen. Det är säkert bra.

Sol vind och vatten - och svinkyla!

Tillbringade en vecka på Kos, vilket för alla som har ett intresse av geografi kan betecknas som en ö i medelhavet tillhörande Grekland.
Bodde kalasbra även om det i vanlig ordning blev plågsamt att peta i sig av all-inclusive maten och drickat efter två-tre dagar.
Men det var som sagt en fin anläggning som kan rekommenderas för den "aktiva familjen", eftersom det finns stora möjligheter till mycket utöver att ligga och slappa vid poolen.
Hittade snabbt gymmet som erbjöd bra maskiner och till och med två spinningcyklar som efter lite mekande fick duga att vakna till på före frukost på dagarna.
Även 25 metersbassängen med 7 simbanor funkade bra att simma sig trött i och med tanke på att jag knappt kan simma så blev man ju rätt fort trött. Det där är nåt jag borde ta tag i eftersom 1000 meter bröstsim varken är roligt eller "simekonomiskt".
Bra vecka var det även om det är skönt att komma hem igen.
Väl hemma möttes man väl av hösten som på måndagen bjöd på hela 6 grader på morgonen.
Tung kropp och tunga ben var det på den gamla gubbkroppen som segade sig fram till jobbet.
Men lite sol på hemvägen och tillfälle att använda den crispiga läckra vita västen.
Idag var det 1 grad på morgonen när jag cyklade hemifrån och min högra tumme var död av svinkyla när jag kom fram till jobbet.
Livet är fint så här på ålderns höst :-)

Afterswim

Crisp, fresh and old.

I mörkrets skugga

Hösten kommer med raska men dock mjuka steg.  Mörkret infinner sig snabbare på kvällarna men har ännu inte fört med sig någon riktig kyla och man får vara glad över att den fantastiska sommaren följs upp med en än så länge behaglig höst.
Långrundor är sällsynta men vardagspendlingen är riktigt njutbar. Har också tagit några små kvällsrundor  med sällskap av Mr Philips och hittat en bil och belysningsfri backe att flåsa lungorna ur sig i.
Man behöver unna sig det ibland.
Life is good och det är en fin höst som börjar nu :-)