tisdag, november 14, 2017

I den riktiga världen

I den riktiga världen finns det för lite tid att cykla
I den riktiga världen är det ett lite större projekt att fixa ihop cykel, kläder och + ANNAT för en cykelrunda
I den riktiga världen är det sällan man får sällskap på rundorna
I den riktiga världen blir det sällan en spurt eller intervallcykling
I den riktiga världen är det dubbdäck, mörker och kyla som råder just nu

I den virtuella världen finns det tid att ta en eller ett par timmars cykling närsomhelst
I den virtuella världen är cykeln klar och man ska bara ha på sig ett par cykelbrallor och pjucken
I den virtuella världen får man ibland cykla i klungor på 150 andra cyklister och alltid någon annan man cyklar förbi eller som cyklar förbi
I den virtuella världen är det spurter och intervaller hela tiden om man så vill
I den virtuella världen är det alltid samma temperatur och belysning hemma i källaren där min räsercykel står uppställd i min Wahoo Kickr

Jag har på gamla dar blivit med Zwift och sällan har jag längtat så mycket efter att få komma hem och köra en eller ett par timmar i källaren.
"det där är ju ingen cykling, det där är ju som vilket TV spel som helst" säger nog en del.
Igår blev det iallafall en timme med 161 slag i snittpuls. Det kanske inte är riktig cykling, men det är iallafall både roligt, ansträngande och motiverande.








onsdag, augusti 02, 2017

Vad gör väl en sommar?

Den tiden på året som man vill få tiden att räcka till mer, är också den tiden då tiden inte räcker till nånting alls nästan.
Som vanligt inledde jag semestern med att ha många långa och härliga cykelrundor i skallen utan att tänka för mycket på att det också ska cykla spå riktigt också.
Cykeln åkte med till Göteborg, cykeln åkte med till Hemsjön och cykeln fick inte cykla spå mycket som varken den eller jag hade tänkt näs semestern började.
Men egentligen spelar det mindre roll och dom rundorna jag hann med emellan resdagar i bil, köpa virke, gå på nöjesfält, bygga brygga och +ANNAT! var ju ändå helt okej.
Hann dessutom med et par dagar i Tyskland och Österrike vilka var så bra att dom nästan förtjänar en egen blogg, eller iallafall ett eget inlägg nångång.
Nu är semestern nästan slut och det som kvarstår är en vecka sol& bad utan varken cykel eller skruvdragare. det ska bli rätt skönt det också.
Hoppas ni haft en bra sommar och fått cykla (eller göra nåt annat) så mycket ni velat, orkat hunnit eller helt enkelt känt för.








måndag, juni 26, 2017

April-maj 2017 - en bra cykelmånad

Hej på er!
Det va ett tag sen jag lovade att skriva om mallisresan 2017 och jag kommer lite kort skriva några rader om den. Men det blir inte om den första av årets än så länge två resor utan om den andra.
Första resan var ju redan i slutet av februari liksom så den är väl på gränsen till preskriberad? Men oavsett så var den iallafall väldigt bra och nån gång kanske jag får tillfälle att skriva några rader om den också.
Vad har hänt sen sist då undrar man säkert?
På cykelfronten har det "rullat på" (ursäkta min Göteborgshumor), med bland annat:
  • Barkarbys 20 milare i april
  • Örebros 20 milare på Mallorca
  • Mallorca 312 (körde 225 km loppet)
  • Barkarbys 30 milare
Och där tog det stopp.
Planen var nog att cykla även 40 milaren från Barkarby men en ömmande höft och tidsbrist (verkligheten), ändrade på dom planerna.
Lite trist men i det stora hela spelar det mindre roll.
Mallis då?
Jotack, det var bra. Åkte ner helt själv det här året och bodde ganska nära start och mål området för Mallorca 312 loppet som i år hade växt så pass mycket att deltagarantalet fick begränsas till 6500 deltagare. Första året jag körde, 2013, var det knappt 1200 som var anmälda och då körde jag den korta versionen av loppet, 167 km , för att 2014 köra 312 km och 2015 köra 167 km igen.
2106 körde jag inte loppet alls men var ju lite sugen i höstas på att ge mig på utmaningen igen och nu när det också finns ett lopp på 225 km så var det just den sträckan jag hade planerat att köra.
Kom ner till mallis på tisdagen, skruvade ihop cykeln och rullade kanske två timmar för att få igång kroppen lite. Dan efter var det Örebro som arrangerade en 20 mils brevet som jag hade lyckats anmäla mig till och körd en i sällskap av "Big sven" från Uppsala och två cyklister från Örebro. Ganska trevlig bana och milen passerade snabbt ner till Sa Rapita där man vänder tillbaka upp norrut igen genom Santa Maria och sedan upp mot Selva och Caimari för att ta sig upp mot Lluc via Ma-2130. I särklass den brevet jag kört med längs backe och ganska skönt när nedförskörningen sedan började.
Dagen efter 20 milsbreveten var det regn hela dagen vilket inte gjorde så mycket eftersom jag ändå hade tänkt hämta ut startnummer och chip till lördagens lopp. Dagarna fram till och mallorca 225 loppet innehöll lite blandad cykling och körde nån sväng med Jonas Larsson som var nere samtidigt men bodde i Port Pollenca.


Raceday!
Loppet startar 07:00 och man bör vara i startfållan en halvtimme före. Tidigare år har man haft en och samma starttid för alla distanser men med så många deltagare så hade man i år valt att låta de som skulle köra 167 km loppet starta 09:00. Det var ändå väldigt många som stod och huttrade i startfållan den mörka och kalla morgonen som tack och lov var torr och inte hade prognoser för nederbörd.
Vid starten är det alltid full fart för många som vill komma fram till backen upp mot Lluc så fort som möjligt men jag brukar ta det i min takt. Jag kör verkligen inte loppet på tid eller för placering och skulle nog spränga mig för tidigt om jag skulle gå med i nåt toktempo dom två första milen.
Sen börjar backarna som i år var både längre och brantare än tidigare år. Det priset jag får betala när jag har slarvat med både träning och kost är ganska dyrt och det här loppet ska man köra i skaplig form tycker jag även om man tar sig runt på rutin och hyfsat hög "grundcyklistnivå".
Framförallt kostar det på lite mer i uppförskörningen och väljer man att köra 225 eller 312 km loppet så är det ett antal backar som ska passeras.
Nåväl, det gick ju vägen i år också och jag kände mig ganska nöjd med insatsen ändå även om det hade varit roligare att kanske köra den i sällskap med någon och med lite lägre vikt på gubbkroppen.
Det sistnämnda kan jag ju göra något åt själv och om jag bestämmer mig för att köra loppet 2018 ska jag sätta upp en bättre tränings och kostplan.


Hemkommen från mallis så körde jag Barkarbys 30 milare med sällskap av Johan och det var framförallt mycket trevligt att vi kunde ha sällskap för en gångs skull men mest av allt en bra dag i sadeln.


Jag rundar av det här inlägget med att inte lova några nya inlägg på ett tag.
Man kan väl få cykla utan att informera om det hela tiden tänker jag och det finns dom som gör det både mer spännande, bättre och roligare än vad jag själv gör, både själva cyklandet och skrivandet alltså.
Nu tar jag sommar!





måndag, mars 20, 2017

Den rundan som blir av

är den bästa rundan ibland....

"Hur var det på mallis" frågar ju folka hela tiden eftersom jag inte skrivit en rad om det.
Jotack, det var bra, jättebra till och med, så därför sparar jag lite av det till en annan gång för att inte plåga läsare med bilder och text om sol och värme när man fortfarande sitter med långkalsonger och dubbdäck.
Igår blev det för första gången sen jag kom hem en runda som iaf var längre än till och från jobbet även om det bara var en kortis ut till Ådö. Hade fullt upp på dagen med allt som hör till radhus med begynnande vår och fick inte ändan ur vagnen förrän vid fyratiden på eftermiddagen.
Solen sänkte sig lagom tills jag var hemma vid kommungränsen igen och sista biten slog jag på lamporna och funderade över varför det var kallt om armarna.
Väl inne i stugvärmen slog jag ett getöga på termometern och konstaterade att dagens 8-10 grader nu hade gått ner till mer krispiga 0 grader. Unnade mig ett varmt bad och tyckte väl själv att jag hunnit med mycket under dagen. Jag tycker ofta att jag cyklar för lite och borde hunnit mer, men med dålig planering, dåligt samvete för allt som inte blir gjort hemma och ett liv som tack och lov innehåller så mycket mer än att bara veva runt ett par pedaler, får jag vara nöjd med dom rundorna som ändå blir av.
Ny vecka nya tag!




fredag, februari 17, 2017

Bästa upplägget........nja?

Om en vecka drygt så sticker jag till mallis på en vecka för att cykla.
Planen och den initiala ambitionen var att ha cykla distans dom senaste fyra helgerna, kört med lite vanlig hederlig källarträning i veckorna och hållit mig frisk som en nötkärna.
Nu blev det ju inte riktigt så.
Dom senaste helgerna har fyllts upp med allt annat än tid för distansrundor och om tid har funnits så har jag väl lagt den tiden på nåt annat, för ibland är det ju så svårt med prioritering och fördelning av tiden. drog väl på mig en förkylning från helvetet också för en vecka sedan som nu börjar klinga av och med lite tur så stannar den borta nu med hjälp av ingefärsshots och +ANNAT!
Men egentligen spelar det mindre roll eftersom den här resan mest är till för att få just mil i benen som kan komma till lite nytta på hemmaplan när breveterna sätter igång.
Nu tar jag helg och med lite tur så hinner jag väl få till nåt pass i helgen och gör jag inte det så sitter jag väl inne framför TV:n och pimplat Underberg istället.


tisdag, februari 07, 2017

Meanwhile back in the förorten

Vad händer så här års egentligen?
Just idag när jag glor ut genom fönstret är det några minusgrader med strålande sol ute och det har varit en ganska sällsynt upplevelse den senaste tiden då dom senaste veckorna har präglats av olika nyanser av grått.
Temperaturen har väl inte heller varit något att hurra för och har för det mesta legat runt 0 grader men nån variation på en grad upp eller ner
För min del har det inte hunnits med några längre distanspass på helgerna vilket beror på en härlig kombination av dålig planering, andra åtaganden och periodvis bristande motivation. Å andra sidan cyklar jag ju till och från jobbet varje dag och klämmer väl in några pass i källaren däremellan, så helt förtvinad är jag ju inte när våren och dom lite mer lustfyllda cykelrundorna kommer in i livet.
Vill man sitta en stund i källaren och drömma sig bort till bekanta vägar på Mallorca, kan man ju alltid sitta av 90 minuter eller två timmar till den här inspelningen:


Sen har jag tröstshoppat lite också.
Fick för mig att jag behöver ännu en långärmad tröja och i lite snygg stil och fastnade väl för den här från chapeau.cc.
Jag har ju givetvis inte använt den ännu men den sitter bra på gubbkroppen, är välsydd och ser bra ut i spegeln. det är väl ändå det viktigaste när man tröstshoppar eller hur?

Må bäst och  glöm inte  bort att klä er ordentligt i kylan. Vissa kroppsdelar fryser man mer om.

(i mitt fall är det höger tumme )

/N

söndag, januari 08, 2017

Det kunde varit cykelspår

Vissa dagar går liksom inte att få ihop till nåt annat än att vänta.
Idag skulle jag vara chaufför mitt på dagen och sen på eftermiddagen vilket inte lämnade mycket över åt annat än att åka hem en stund, sitta i soffan och ta en smörgås. Däremellan han jag faktiskt med att gå ut en timme i vinterlandskapet och hade säkert 18 funderingar på om jag kanske hade hunnit cykla en sväng.
Men en vinterpromenad med musik i hörlurarna som får en att ibland stanna upp och bara betrakta ett snötäckt träd är inte heller fy skam.
Som oftast "Hammock" i lurarna och om ni inte gjort det förut så lyssna på deras musik när ni bra vill ha en bra bakgrundsmusik till den där promenaden och vandringen i världen.
Nästa gång är det cykelspår.