söndag, februari 24, 2008

Varför cykla en 20 milare i februari?



Lördagen den 23 februari var dags för årets ( faktiskt min också ) första Randonné.
En 20 milare med start i västerås, och arrangerat av Ck Distans.

Vädret skulle vara bra sa prognoserna, och underlaget har den här vintern medgett räsercykling med 23 mm däck. Jag hade tänkt ta crossen, men ändrade mig några dagar innan, och bestämde mi istället för att ta min "slit-och-släng-räser", dvs min gamla Cannondale med Conti 4-season däck, originalhjulen och Biltemas 49:- skärmar.
Sittställningen är inte riktigt optimal för mig på den hojen, men det funkar i 20-30 mil.
Vi var ca: 20 man som klockan 09:00 drog iväg från shell macken i Västerås vid Rocklunda. Tempot var fint och bra till Sala där den första kontrollen var. Fram till Sala så var hela gänget samlat. Efter kontrollen i Sala, så delades klunga upp i 2 delar, eller egentligen 3, eftersom några vände om där. Och efter Sala, så hade vinden bestämt sig för att leva satan själv med oss. Vi fick uppleva sidvindar som nästan kastade oss i diket, och motvind som sänkte farten från 35 till 15 på 5 sekunder. Och självklart fick detta klunga att dela upp sig ytterligare. Efter lunchstoppet på pizzeria Amigo i Horndal, delades klungan upp i 4 olika grupper. Därefter var det bitvis kantvind, motvind och medvind fram till Norberg där vi stämplade in på Buddys, där även en kaffe slank ner. Efter Norberg var det egentligen bara att blåsa på hela vägen till Västerås ( även om man givetvis var tvungen att trampa ) Kort stopp på Coop i Ramnäs, med stämpling och dricka paus. Det var en fin dag med torra vägar, men ändå lite kallt, eftersom blåsten kyler ned en del. Vi stämplade in på macken klockan 17:50 c:a, och får vara nöjda med dagens insats, med tanke på att det är ganska tidigt på säsongen och temperaturen gör det lite jobbigare att vara aktiv under såpass lång tid. De flesta cyklade såklart racer idag, även om det också infanns sig en MTB och en liggcyklist. Personligen hade jag en rejäl svacka på 2 ställen, vilket beror på lite näringsbrist samt det enkla faktum att mina ben inte gillar kyla. Men efter lite kaffe i Norberg blev det bättre, och jag kunde därefter återigen komma ihåg varför det här med cykel, och framförallt landsvägscykel är det bästa som finns.

Tack Vic, Danne, Reimert och Kallegunnar för gott sällskap, och tack du där uppe, som inte började pissa på oss den här fina dagen.