Ibland händer saker, som när det har fått smälta in ett tag, får en att tänka lite annorlunda.
På hemväg från jobbet idag hände det en sån sak.
Det är kantvind / medvind. Det går fort. Benen hamrar på rejält på raksträckan utanför Rinkeby.
Då helt plötsligt dyker dom upp från en tunnel som korsar cykelbanan. Ett gäng grabbar i åldern 7-10 år, som fått upp hög fart i nerförsbacken och ut ur tunneln, som sen korsar cykelbanan där tjänsteman Nyström dunkar på i 35-38 km/h.
Det finns ingen chans att undvika alla, och den sista av grabbarna kör såklart in i mitt bakhjul. Den grabben är inte den snabbaste av dom, men helt klart den biffigaste. ( han är ganska överviktig för sin ålder ).
Smack! Han touchar mitt bakhjul, och kör själv omkull. Jag tvärstannar. Han skriker som en stucken gris men ligger kvar på marken. Jag kastar mig fram till honom och hjälper honom upp på fötter. Han gråter men ser ganska hel ut. Han torkar tårarna med min hjälp, och visar sen ett skrapsår på ovansidan av handen, som knappt är synligt.
Det känns bra. Grabben är OK. Nu följer en liten lektion för grabbarna i vikten av att ha hjälm, vikten av att titta till höger och vänster, och att faktiskt vara observant. Nästa gång säger jag, är det kanske ingen cykel, utan en snodd cross hoj eller moppe. Då kan det gå sämre.
När jag ska cykla därifrån märker jag det. Bakhjulet är skevt så inihelsike. Det är precis så att det går runt i ramen nästan. Och dom hjulen som varit så starka, så raka, så bra.
Jag tar mig hem med frikopplad bakbroms, och inser efter att ha monterat hjulet i riktstället att det är en orimlighet att rikta eländet. Jag är riktigt irriterad och har nog inte en enda tanke på grabben längre. Hur fasen ska jag nu ta mig till jobbet imorgon? då måste jag ju ta nån av dom andra fyra cyklarna.
Det är då jag börjar fundera över det som hänt, och börjar skämmas lite över min ilska. Tänk om det hade gått illa för grabben? Hur mår han nu? Vad lärde han sig av det här? Och vad lärde jag mig om mig själv av det här?
När jag tittar mig i spegeln kan jag faktiskt säga det till mig själv också: Nu hade du tur grabben!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar