Vad vore livet utan en antiklimax afton då och då?

Det var en sån där härlig vårvecka, när helgen liksom börjar redan på onsdan, tack vare helgdag på torsdan, och klämdag på fredan.

Det skulle mekas italiensk carbonram på onsdag kvällen. Checklistan kunde bockas av:

1. Alla delar hemma - yes

2. Alla verktyg hemma-yes

3. Käk fixat-yes

4. Polare hembjudna-yes

5. Öl i kylen-yes

Med andra ord så var allt klart och klappat för en tokfestlig kväll, med en tokklar målbild- en riktigt styggt snygg Cinelli Man Machine svart, rött och silver.

Maten slank ner i gott sällskap av ett italiensk rosévin. Pastasallad med mycket godsaker i, är både lätt att köka, och tacksam mat eftersom man kan snacka ganska mycket när man äter. Bra snackmat helt enkelt. Italiensk blev det även till maten i form av hembakt Ciabatta. Det fanns till och med några kalla ljusa italienska öl i kylen. Man kan säga att det var italiensk tema kvällen till ära.

Eefter maten var det så dags att börja skruva, men först tar man en öl. sen börjar man skruva. Men innan man börja skruva, ska man klämma på prylarna en stund, och sen tar man en ny öl.

Eftersom det går ganska snabbt egentligen, att flytta över delar från en ram till en annan, så kan man ju ta det lite lugnt.

Patrik sitter i soffan och tjatar om öl, medans Johan med van hand börjar skruva ur mitt Stronglight de luxe ISIS vevlager. Det är då jag känner mig nöjd att jag valde det lite bättre vevlagret när det nyligen införskaffades.

Jag står med vevlager delarna i mina händer, och börjar mysa. Nu börjar bygget på riktigt.

När hjärtat stannar till, blir man oftast lite stel, och får en kroppstemperatur som är svårdefinierad. Jag vet inte om man blir kall, eller varm.

Jag blev nog både och när jag påbörjade monteringen av vevlagret, och inser när det tar stopp efter 1,5 varv, att det är något som inte stämmer.

Sakta börjar minnesbilder från tonåren komma tillbaka, minnen från den tid då fyrkantsaxlar och Campagnolo regerade räservärlden. Minnen från väldigt korta men ack så viktiga frågor när man då beställde nån del til cykeln - Fransk, engelsk eller italiensk gänga? eller varför passar inte eländet?

Det var var bara till att plocka ihop originalhojen igen, eftersom natturen skulle gå av stapeln på fredags natten.

Dagen efter fick jag hjälp av Ola på Pedalogerna ( Tack och bock ), som brotchade ur lite krafs som tydligen satt kvar i gängorna. Det var engelsk gänga.

Man lär sig nåt nytt varje gång man gör nåt. Och jag lärde mig att tackla en antiklimax kväll.