Nattcykling - nästa stora grej?

Johan som är en milt sagt påhittig människa, började vid ett tillfälle snacka om att han ville cykla på natten. Det lät så totalt självklart, att vi bestämde oss för att lägga ut en inbjudan till detta på "Happy"
http://happymtb.org/forum/read.php/1/60458
På eftermiddagen samma dag, försökte jag sova ett par timmar, vilket inte är så lätt när man dels inte är van att sova klockan 17:30, och definitivt inte när man känner att man är tvungen till det.
Jag fick väl nån timmes sömn, och nån timmes vila ialla fall.
Vi började resan med en samling på Lilla Barkarby. En öl och en pizza kan ju funka före start.
Sen drog vi iväg vid 22:00. Första hejaropen kom på södermalm där dom inte verkade ha sett cyklister i trikå förr. Festligt värre. Det var också ganska festligt att vi missade första fikastoppet med 3 minuter. Shell i Södertälje stänger 0:00, och vi var där 0:03.
Vidare mot Strängnäs. Lite duggregn som aldrig blev nåt riktigt regn. Mörka vägar och bra fart hela vägen. Det är både läckert och lite läskigt att cykla i klunga i mörker. Men kroppen kompenserar det genom att vara på helspänn hela tiden känns det som. Och därför känner man inte riktigt av tröttheten då heller.
Strängnäs har inte mycket att erbjuda till 10 st trikåklädda cyklister mitt i natten. Inget förutom några som skek åt oss, troligtvis av ren rädsla eftersom dom kanske upplevde oss som "aliens".
Till sist kom vi till Enköping, även kallad sveriges närmaste stad. Det är också en av sveriges mest stängda städer, och hade således inget nattöppet på den sidan av stan där vi kom in.
Nästa anhalt Bålsta. Nu började det bli ljust på riktigt, och som en trevlig bonus hade vi också en del motvind. Eller så var det bara koffeinbristen som spelade oss ett spratt.
Bålsta är inte bara stockholms yttersta förort. Bålsta har också sveriges just den natten bästa Shellmack, som givetvis var öppen för oss! Kaffe med tilltugg har väl sällan smakat så bra. Dom lokala tonåringarna som tydligen har lite lösare regler vad gäller tider man skall vara hemma, än vad jag har för mina tonåringar, drack coca cola istället för kaffe till sina Chorizo med räksallad klockan fem på morgonen. Dom tyckte nog också att det var konstigt med trikåklädda gubbar. Nu började det vara riktigt ljust, och än man i Bålsta, så är man nästan hemma. Ett par mysiga backar skulle först klaras av, och kvart i sju bromsade vi in framför McDonalds i Barkarby för att käka frukost. Vi fick vänta utanför där en kvart innan dom öppnade, men morgonen var på sitt bästa humör så det var bara skönt att stå ute i morgonsolen en stund. När frukosten var på plats hade det börjat sömnklia ganska rejält i kroppen, och efter att ha hojat hem sista biten med Johan, stöp jag i säng för 2 timmars sömn.

En sån runda gör jag gärna om igen, och när sommarnätterna kommer, så lär vi göra om det igen. Ett av syftena med nattcyklingen, var att helt enklet testa hur kroppen klarar av att cykla den tid på dygnet då man vanligtvis sover, och hur man fungerar dygnet efter. Cyklingen på natten går jättebra. Det är dygnet efteråt som blir jobbigt.
Nattcykling är helt klart ett alternativ som den här årstiden passar ganska bra emellanåt. Kanske ingen jättegrej, men ett litet äventyr i det stora livet :-)

Dagen efter skruvade jag färdigt min nya hoj. Det kommer i ett annat inlägg.