Var det så här roligt?

Jag kan inte minnas att det var så roligt att trampa runt i skogen, men det kan beror på att jag glömt bort hur det kändes, eller att det inte var så roligt.
Det kan också vara så enkelt att det precis som allt här i livet ibland är mer eller mindre roligt.
Jag stack ut en sväng på min nyligen uppgraderade Giant Anthem, som med ny ( bättre begagnad ) gaffel och nya däck ( Continental Race King ) blivit en betydligt roligare cykel att smälla om kring inne i skogen med. Lövstaskogarna är ju en bra startplats som man kan köra igenom och fortsätta via Hummelmora för att vända vid Görveln eller kalhäll. Man kan också förlänga rundan ut över Järvafältet vilket jag gjort några gånger. Jag trampade genom Lövstaskogen och fortsatte mot Görveln. Lite fundersam över om jag hade valt rätt stig eftersom jag inte kände igen mig då jag inte cyklat där på två år säkert. Men stigen var snabb, rolig, småknixig och kvällen var underbar så jag fortsatte trampa. Och till min glädje kom jag fram precis där jag önskade :-)
Fortsatte ut på Järvafältet där det mest var grsuväg blandat med lite stigar. Dammigt, men roligt.
Det blev nästan precis fyra mil vilket inte är så mycket att hänga i julgranen, men bättre det än inget alls. Och hellre två timmar rolig cykling än två timmar tråkig ickecykling.
Jag kan nog tänka mig att jag kör den här sträckan igen snart. Vilken dag som helst :-)

Enligt Garmin:

60 milaren - Epilog

Sen jag kom hem från helgens 60 milare har jag tagit det ganska lugnt med cyklingen.
Det dagliga cykelsuget kommer av sig för några dagar efter dom långrundorna och det känns rätt skönt just nu att brevetserien är avklarad.
Nu återstår egentligen bara att träna inför PBP :-)
Som ett litet minne från 60 milaren, har jag också en "Abscess" lite illa placerad som gör att cykling är allt annat än njutbart i sittande position.
Hungrig hela tiden de första dagarna efteråt men annars rätt ok.
För att stilla den värsta cykelhungern som började komma tillbaka efter några dagar, tog jag ut den heldämpade skogshojen på en tur i Lövsta skogarna för en timmes skumpande över stenar och rötter, mellan granar och buskar.
Tack vare ett kedjesläpp deluxe, trampade jag helt plötsligt luft, tappade balansen och krafsade plötsligt omkring inne i en buske/litet träd.
Som ett litet minne från den turen, har jag nu kompletterat min "Abscess" med ett par snygga skrapsår längs vänster lår.
Summering: Cykling ger minnen oavsett längd.

 

Ett varv runt en sjö

I juni månad kommer flera tusen cyklister att trampa ett varv runt en sjö när dom kör 30 mil runt Vättern när dom kör motionsloppet ( ?) Vätternrundan.
Det har jag också gjort, men fann ingen riktig tjusning i det och kommer inte cykla Vätternrundan i år heller utan cyklar hellre breveter som också är ett krav om man har för avsikt att cykla Paris-Brest-Paris som går av stapeln i augusti i år.
Hitills i år har jag cyklat igenom två stycken 20 mils breveter, en 30 mils brevet och en 40 mils brevet.
Nu är det dags att ta hand om upploppet i kvalificeringsserien inför Paris-Brest-Paris, och cykla det slutliga 60 milaren. Förra året gjorde jag det från Västerås, med tankarna på min pappa som gick bort samma vecka förra året.
I år ska jag trampa dom 60 milen runt en sjö då vi väljer att köra det loppet med start i Sundsvall. Efter start siktar man helt enkelt in sig på Östersund, tar ett varv runt storsjön för att slutligen rulla ner mot Sundsvall igen.
Har förutom den första 20 milaren haft gott sällskap av Jonas på samtliga breveter och kommer plåga honom med min närvaro även på 60 milaren.
Hoppas på bra väder och en god tur.