Jag börjar bli gammal på riktigt nu, men det är ganska skönt också. Skönt att kunna släppa prestige och det känns som att jag med åren får en större förståelse för att det här med lust och prioriteringar kan förändras och det blir lite lättare för varje år att acceptera det.
Redan förra året började jag tappa lusten till att cykla långt eftersom jag grubblade för mycket på allt annat jag kanske borde prioritera istället på helgerna. Tillbringa mer tid hemma, mer tid på landet, fixa mer grejer hemma och på landet bla bla bla.
Det slutade ju med att jag då bestämde mig för att inte cykla Paris-Brest-Paris 2015 och i år hade jag inga riktiga planer alls utöver en resa till Mallis.
Till och med att jag mitt i allt hoppade av styrelseuppdraget i Randonneur Stockholm som jag var med och startade upp några år tidigare.
Sommaren bjöd väl på ganska mycket blåst och lite cykling när jag kände för det. Inga långrundor, inga kompisrundor och inga lopp.
Hur blev det då med all den där tiden jag "fick över" nä'r jag inte cyklad eller engagerade mig i klubbarbetet?
Jotack, det blev såklart inte mer gjort än förut och det är nog så att om man har mycket att göra så blir det mycket gjort och när man börjar bli passiv på ett område så smittar det av sig på andra områden.
Nu har jag hittat lusten igen.
Lusten att cykla, lusten att göra saker, lusten att vara engagerad i aktiviteter, lusten att baka bröd :-) och ser framåt med både kort och lång syn.
Nästa år ska jag köra Mallorca 312 igen vilket jag gjort tre år men som jag inte gjorde i år och även om loppets anmälning ej är öppnad ännu så har jag iaf bokat resa och boende.
Har tänkt att köra en hel brevetserie också och kanske komplettera med ytterligare några lopp då Uppsalas banor verkar gå på trevliga vägar.
Jotunheimen rundt står faktisk också på min planeringslista för 2017 eftersom det är både lite längre än en vanlig runda men oftast går i skitväder som jag har en viss böjelse för.
Klart att det kan förändras över tid men just nu känns det väldigt stimulerande att ha dom målen som motivationshöjare inför 2017 och jag ser fram emot att möta hösten och vintern med det i åtanke.
Nu fick jag lust att äta lunch förresten. Kanske bäst att göra det innan lusten försvinner!
Redan förra året började jag tappa lusten till att cykla långt eftersom jag grubblade för mycket på allt annat jag kanske borde prioritera istället på helgerna. Tillbringa mer tid hemma, mer tid på landet, fixa mer grejer hemma och på landet bla bla bla.
Det slutade ju med att jag då bestämde mig för att inte cykla Paris-Brest-Paris 2015 och i år hade jag inga riktiga planer alls utöver en resa till Mallis.
Till och med att jag mitt i allt hoppade av styrelseuppdraget i Randonneur Stockholm som jag var med och startade upp några år tidigare.
Sommaren bjöd väl på ganska mycket blåst och lite cykling när jag kände för det. Inga långrundor, inga kompisrundor och inga lopp.
Hur blev det då med all den där tiden jag "fick över" nä'r jag inte cyklad eller engagerade mig i klubbarbetet?
Jotack, det blev såklart inte mer gjort än förut och det är nog så att om man har mycket att göra så blir det mycket gjort och när man börjar bli passiv på ett område så smittar det av sig på andra områden.
Nu har jag hittat lusten igen.
Lusten att cykla, lusten att göra saker, lusten att vara engagerad i aktiviteter, lusten att baka bröd :-) och ser framåt med både kort och lång syn.
Nästa år ska jag köra Mallorca 312 igen vilket jag gjort tre år men som jag inte gjorde i år och även om loppets anmälning ej är öppnad ännu så har jag iaf bokat resa och boende.
Har tänkt att köra en hel brevetserie också och kanske komplettera med ytterligare några lopp då Uppsalas banor verkar gå på trevliga vägar.
Jotunheimen rundt står faktisk också på min planeringslista för 2017 eftersom det är både lite längre än en vanlig runda men oftast går i skitväder som jag har en viss böjelse för.
Klart att det kan förändras över tid men just nu känns det väldigt stimulerande att ha dom målen som motivationshöjare inför 2017 och jag ser fram emot att möta hösten och vintern med det i åtanke.
Nu fick jag lust att äta lunch förresten. Kanske bäst att göra det innan lusten försvinner!
1 kommentar:
Vad glad jag blir Nypan! Kul att du hittat tillbaka till lusten, oavsett vart den bär dig. Cykling, boule eller bak... Härligt!
Skicka en kommentar