Jag är sen en tid tillbaka ganska trött. Trött i kroppen, trött i knoppen och saknar rätt mycket motivation till det mesta just nu faktiskt.
Men jag försöker att vara positiv ändå och kanske överdrivet positiv för att vara mig som kommenterades (vet inte om det är en bra eller obra kommentar), men det kan kvitta eftersom jag inte lever mitt liv för nån annan än mig själv. Så.
Hade tänkt cykla klubbens 30 milare i lördags och var väl handen på hjärtat ganska osugen.
Inte ökade väl suget med det väder som skulle råda och det faktum att det i år inte spelar nån roll om man cyklar eller inte eftersom jag inte har några som helst planer med min cykling i år.
Det borde jag nog ha satt upp för året men mer om det vid annat tillfälle.
Nåväl, jag cyklade väl ner till Welcome hotell ( och nu blir det reklam).
Welcome Hotell genomgår just nu en renovering, restaurangdelen är nu jättefin och renoveringen av rummen samt nya Spa-avdelningen kommer lyfta hotellet till nya höjder.
Kul att vi har ett så bra hotell härute i Barkarby.
Vädret hade utlovats till regnfritt men också myggfritt med en temperatur som knappast skulle hålla sig över 8 grader och med en kompakt motvindsfest hela vägen upp till Öregrund.
Jag har normalt ingenting emot motvind och skitväder men just nu är jag nog i en fas där jag inte behöver motvind oavsett vad det gäller. Livet är ju lite så att man ibland är stark och ibland skör.
Men jag masade mig ner till starten och mötte upp dom blott 8 av 11 anmälda som hade ändå valde att fördriva en lördag med att cykla istället för att hänga på IKEA eller framför TV apparaten och det är väl kanske ett sundhetstecken också?
Det här är en runda som vi många gånger har sagt att det skulle vara jättejättefin att cykla en fin sommardag och det var väl raka motsatsen vädermässigt just nu då. En isande kyla och kompakt motvind i kombination med låg motivation, trött kropp och fortfarande trötta ben (dålig form och +ANNAT!) fick mig på andra tankar ganska snabbt. Funderade på att vända i Knutby men kom sen på att det inte fanns anledning att ens ta mig ända dit utan vände om efter fem ynka mil vilket dom flesta hårdingar inte skulle gjort, men är man ingen hårding så är man inte.
Ska man vara besviken över beslutet att inte fullfölja eller inte? Jag tyckte nog under en ganska lång stund efteråt att det kändes ganska kasst och funderade över om jag inte just nu hade behövt att övervinna olusten till att cykla 30 mil för att det kanske skulle göra allt annat i livet lite lättare men kom väl sen på att det ändå blev 10 mil cykling som kanske annars inte hade blivit av överhuvudtaget.
På hemvägen genom Sollentuna passerade jag Pingstkyrkan som bredvid sin entré har en reklamtavla som byter budskap hela tiden.
När jag passerar kyrkan läser jag "Jesus förlåter dig", "Jesus älskar dig" och om jag under milen från Skepptuna till Sollentuna hade varit lite arg på mig själv så släppte det lite där och då.
Det släppte faktiskt såpass mycket att jag tog vägen förbi systembolaget i Barkarby där jag ställde hojen innanför entrén för att steppa in i cykelskor och köpa två weissbier som snyggt gled ner i ryggfickorna innan jag cyklade hem och la mig i badet.
Ibland blir det inte som man har tänkt sig eller så har man kanske tänkt lite fel från början. Huvudsaken är väl att man i slutändan är överens med sig själv kring dom beslut man tar.
Apropå beslut så var det helt rätt att baka kanelbullar på söndagskvällen som i brist på andra bilder för bli bilden för det här inlägget.
Men jag försöker att vara positiv ändå och kanske överdrivet positiv för att vara mig som kommenterades (vet inte om det är en bra eller obra kommentar), men det kan kvitta eftersom jag inte lever mitt liv för nån annan än mig själv. Så.
Hade tänkt cykla klubbens 30 milare i lördags och var väl handen på hjärtat ganska osugen.
Inte ökade väl suget med det väder som skulle råda och det faktum att det i år inte spelar nån roll om man cyklar eller inte eftersom jag inte har några som helst planer med min cykling i år.
Det borde jag nog ha satt upp för året men mer om det vid annat tillfälle.
Nåväl, jag cyklade väl ner till Welcome hotell ( och nu blir det reklam).
Welcome Hotell genomgår just nu en renovering, restaurangdelen är nu jättefin och renoveringen av rummen samt nya Spa-avdelningen kommer lyfta hotellet till nya höjder.
Kul att vi har ett så bra hotell härute i Barkarby.
Vädret hade utlovats till regnfritt men också myggfritt med en temperatur som knappast skulle hålla sig över 8 grader och med en kompakt motvindsfest hela vägen upp till Öregrund.
Jag har normalt ingenting emot motvind och skitväder men just nu är jag nog i en fas där jag inte behöver motvind oavsett vad det gäller. Livet är ju lite så att man ibland är stark och ibland skör.
Men jag masade mig ner till starten och mötte upp dom blott 8 av 11 anmälda som hade ändå valde att fördriva en lördag med att cykla istället för att hänga på IKEA eller framför TV apparaten och det är väl kanske ett sundhetstecken också?
Det här är en runda som vi många gånger har sagt att det skulle vara jättejättefin att cykla en fin sommardag och det var väl raka motsatsen vädermässigt just nu då. En isande kyla och kompakt motvind i kombination med låg motivation, trött kropp och fortfarande trötta ben (dålig form och +ANNAT!) fick mig på andra tankar ganska snabbt. Funderade på att vända i Knutby men kom sen på att det inte fanns anledning att ens ta mig ända dit utan vände om efter fem ynka mil vilket dom flesta hårdingar inte skulle gjort, men är man ingen hårding så är man inte.
Ska man vara besviken över beslutet att inte fullfölja eller inte? Jag tyckte nog under en ganska lång stund efteråt att det kändes ganska kasst och funderade över om jag inte just nu hade behövt att övervinna olusten till att cykla 30 mil för att det kanske skulle göra allt annat i livet lite lättare men kom väl sen på att det ändå blev 10 mil cykling som kanske annars inte hade blivit av överhuvudtaget.
På hemvägen genom Sollentuna passerade jag Pingstkyrkan som bredvid sin entré har en reklamtavla som byter budskap hela tiden.
När jag passerar kyrkan läser jag "Jesus förlåter dig", "Jesus älskar dig" och om jag under milen från Skepptuna till Sollentuna hade varit lite arg på mig själv så släppte det lite där och då.
Det släppte faktiskt såpass mycket att jag tog vägen förbi systembolaget i Barkarby där jag ställde hojen innanför entrén för att steppa in i cykelskor och köpa två weissbier som snyggt gled ner i ryggfickorna innan jag cyklade hem och la mig i badet.
Ibland blir det inte som man har tänkt sig eller så har man kanske tänkt lite fel från början. Huvudsaken är väl att man i slutändan är överens med sig själv kring dom beslut man tar.
Apropå beslut så var det helt rätt att baka kanelbullar på söndagskvällen som i brist på andra bilder för bli bilden för det här inlägget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar