söndag, december 06, 2009

Sveriges närmaste stad

Enköping kallas i folkmun för Sveriges närmaste stad. Själv har jag aldrig reflekterat så mycket över det när man passerat staden med bil eller på cykel.
Enköping är en stad jag aldrig stannar i då den ligger ganska nära Stockholm.
Igår var det dags för säsongspremiär av Oetzi:s på cykel. I år kunde jag inte vara med, eftersom jag prioriterade lite andra sysslor före cykling. Jag kunde åtminstone inte vara med från början, då rundan startar 08:00.
Men eftersom cykelguden tänkte på mig, så fick jag möjlighet att sticka iväg hemifrån efter lunch. Kom på att jag kunde cykla iväg och möta Oetzi gänget vid Bålsta nånstans.
Jag trampade på och passerade Bålsta och tänkte att dom säkert skulle dyka upp runt nästa hörn. Kilometrarna tickade på, och farten var rätt hög och benen var rätt pigga. Vädret var perfekt med nån plusgrad och lite duggregn. Enda smolket i bägaren var väl det där skavsåret femton centimeter nedanför naveln, som gjorde ont så inihelvete.
Jag hann precis komma in i Enköping när jag mötte gänget. Större än nånsin förr tror jag.
Kommer ihåg första året, då var vi runt 10 personer tror jag. Nu var det över 25 personer. Oetzi håller på att bli etablerat på riktigt.
Sen var det fin klungkörning hela vägen till Bålsta, där det på sedvanligt vis skulle köras på nån skylt som inte finns. Det innebär en långspurt in mot macken, på nån kilometer :-)
Fika på shell i Bålsta, där även Gurra G höll oss sällskap. Lite snack om nästa års cyklar och prylar, då han är mekaniker åt Team Cykelcity och alltid är kul att snacka med.
Jag hade egentligen inte tänkt köra på skyltarna, då det inte känns riktigt "fair" eftersom jag inte varit med från början av rundan. Men vid några tillfällen kunde jag inte hålla mig, och dessutom var det rätt många med i klungan som körde rena räserhojar och 23 mm däck.
Vek av vid kalhäll eftersom jag inte hade tid för afterbikenLB.
Det blev ingen långrunda, men ändå en lite tur på 13,2 mil. Bättre det än inget alls. Och på 13,2 mil kan man få ett skavsår att gå över från nåt som gör ont, till nåt som inte känns längre. ( förräns man duschar, och skriker när vattnet river till på hud som saknar skinn )
Och faktiskt kommer man till en annan stad på en sån runda. Sveriges närmaste stad till och med.
Nu ska jag klippa till nya bitar av "Duoderm extra thin", och se hur dom passar in 15 ecntimeter nedanför naveln.
Tack alla för trevligt sällskap under gårdagens ( för mig lite kortare ) runda.

4 kommentarer:

Tille sa...

Jag missade faktiskt när du anslöt. Plötsligt dök det upp en bekant röst i mörkret.
Kul att du kunde hänga med i alla fall en del av rundan. Du körde ju trots allt typ 2/3-delar av sträckan.
Mindre kul att du inte hann med afterbiken. Men man kan inte få allt här i livet.

Johan Mölleborn sa...

Kul att du dök upp. Jag missade också när du anslöt. VI får ta den där afterbiken nån annan gång. :)
/J

Tobbe Arnesson sa...

Läk väl!

Anonym sa...

Jag missade också när du dök upp. Om jag inte hade fått en kram vid någon paus så skulle jag inte tro att du var med alls :-)

/Toni